Jaktkritik

 För en tid sedan läste jag en artikel ur Sveriges Natur om en tjänsteman på Naturvårdsverket agerade som privat person för att få till stånd en allmän jakt på gråsäl i Östersjön i början på 2000-talet. 

Han låg groft om antalet gråsälar som skulle finnas i Östersjön, han påstod också att regeringen skulle vara överens med honom om att en allmän jakt skulle behövas och att Helcom (en vetenskaplig sammansatt organisation för alla östersjöstater) också stödde honom på ett symposium. Men denna sammankomst som han refererade till var inte Helcoms officiella men det fanns representanter från Helcom med-

Nu blev det inget av med en allmän jakt på gråsäl så man kan ju säga att tjänstemannens oförsvarliga beteende gjorde ingeting men det är ju anmärkningsvärt att en statlig tjänsteman kan agera på ett sådant sätt. En statlig tjänsteman på ett verk ska ju agera oväldigt  d v s vara neutral och handlägga ärenden utan tanke på vad han eller hon tycker om frågan vid behandlingen av ärendet. Svenska tjänstemän ska rekryteras utan avseende på partitillhörighet eller andra kopplingar till lobbyorganisationer till skillnad från t ex USA där stora delar ab administrationen byts ut då presidenten kommer från ett annat parti än den föregående. Den enda tjänstemannan som är politiskt tillsatt i Sverige är statssekreterare. 

Varför jag tar upp detta gamla ärende i Naturvårdsverket är att den kvinna som nu har utrett jakttiderna och vilka djur som ska vara tillåtna att jaga  det kommande sex åren är delägare i  en jaktföretag som arrangerar och  säljer jakt till hugade jägare. Hon är naturligtvis också medlem i Svenska Jägareförbundet. En utbildad ekolog/ zoolog skulle kunna göra ett mycket bättre jobb än denna jägare. Vilka djurarter som finns med på den svenska rödlistan och som bör förbjudas för jakt kan ju varje person som är läskunnig kan utesluta från att ha en jakttid och varje arts parningstid och när ungarna blir självständiga från föräldrarna finns i lått tillgänglig litteratur. Kriterier som påverkan jakttider i olika delar av landet och som naturligtvis är mycket etiskt försvarbara.

Eftersom det föreligger en typiskt jävsituation i detta fall har föreningen Jaktkritikerna påtalat detta för JO som ämmu inte tagit ställning i frågan. Men med mitt sätt att se är det fullständigt klart att en jävsituation föreligger och att ha en jägare som tjänsteman för uppdraget att bestämma jakttider är helt onödigt och skulle mycket väl kunna ersättas av en neutral person utan kopplingar till jägarorganisationer.

Det blir intressant att se vad JO kommer fram till.