Jag hörde nyss (20/8-2020) på Ekot i P1 en debatt om förlängda jakttider på ett antal arter. Jakttiderna skulle enligt Naturvårdsverkets förslag ökas med februari och mars. I §dag får man jaga t ex älg till den sista januari.
Jag menar att jakt aldrig är en metod för att decimera en djurart på sikt. Endast en minskning av födoresurserna på vintern gör det möjligt och att rovdjursstammarna får vara orörda. Här har representanten från Kägareförbundet helt fel när han menar att svältande stammar ska matas på vintern. Det därpå detta vansinniga sätt som rådjursstammar och vildsvin kan upprätthålla sina överstar stammar.
Älgstammen har minskat de senaste tio åren från drygt 100 000 skjutna djur till mellan ca 85 000 djur. Jag anser att detta beror på den ändrade skogsskötseln. Numera görs inte så stora kalhyggen och den marken planteras också idag betydligt snabbare. Lövslyet blir på så sätt betydligt mindre vilket missgynnar älgen. Det finns nog områden som fortfarande har problem med framför allt tallplanteringar som kan förstöras av älg. Men här finns ett annat problem då många skogsägare oftare planerar gran på marker son varit tallmarker då gran är mer lönsamt. Detta gör att tallplanteringarna blir färre vilket gör att trycket på dessa få ställen blir större.
För övriga arter skulle ett förbud mot jakt av rovdjur vara det enklaste för att begränsa de aktuella arterna. Förbjud jakt på räv, lodjur och varg. Då skulle många av de problem som nu finns med "för stora" viltstammar.
Jag vill tillägga att jakt är en hobby och ett nöje för de som sysslar med detta. Skogs- och jordbruk är näringar som betyder mycket för hela Sverige (även för oss som inte äger mark) och bör självfallet gå i första hand och jägarna måste stå tillbaka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar