När jag skickade ut minbok "Jaktkritik" (finns att köpa genom christianjutvik@hotmail.com 150kr+porto) i våras till ca 30 dagstidningar och några föreningstidskrifter så skrev ingen tidning om boken och ett par tidskrifter skrev recensioner utan ifrågasättande och Vår Fågelvärld att mina åsikter inte var SOF:s åsikter. Nu är SOF:s åsikter enkla enligt en skrift från 1988 som diskuterar fågelskydd nämligen kan fågeln ätas är det Ok att skjuta den annars inte. Någon diskussion om skadeskjutningar finns inte utom när det gäller gåsjakt som författaren till avsnittet själv har varit med om att undersöka. Detta resonemang är det som framför i det senaste numret av Bläcku (Gotlands Ornitologiska förenings tidskrift).
Jag har aldrig sett att någon ifrågasatt jakten berättigande. Jag anser att jakten inte bara är onödig utan att den på sikt förstör och utarmar våra vilda djurs populationer. För det första är jakten slumpmässig och dödar individer som skulle ha reproducerat sig till skillnad från det naturliga urvalets princip. För det andra strävar jägarna att ha så små rovdjurspopulationer som möjligt och ha så stora populationer av de djur de vill jaga, framför allt hjortdjur och kanske vildsvin. Tyvärr är vår kunskap om skadeskjutningar bristfälliga. Den forskningsinstans som ligger närmast tillhands för att bekosta dylika undersökning Viltforskningsrådet (administrerad av Naturvårdsverket men med dominans av jägare) beviljar inga medel till dylika underökningar. Jag känner till två föreslagna projekt som inte fått några medel.
Jag ifrågasätter också hur mycket som konsumeras av de fåglar som skjuts och som tas tillvara. Jag har själv sett andjakt där inga eftersök gjordes av skadeskjuta änder och har också fått berättelser från fågelskådare om motsvarande iakttagelser. Dessutom finns berättelser om då t ex kungen med kompisar sköt fasaner i Ungern(?) lämnade dessa kvar på marken då då var oätliga beroende på att kropparna var fulla med blyhagel. Jan Danielsson (Mitt i naturen SVT) visade vid ett tillfälle ripor som stoppas under en sten troligen beroende av samma anledning. Jag hörde också på radio hur viktigt det var att inte träffa tjädern i bröstmuskeln (troligen beroende på blymängden även om detta inte uttalades). Hur många änder råkar inte ut för samma sak. Hur många orkar plocka änderna och plocka bort haglen och dessutom ta bort en del runt om haglet och dess ingångshål för att slippa blyförgiftning? Jag har träffat gåsjägare som menar att äldre gäss är oätliga då köttet är segt och trådigt. Höns som kunde köpas förr i tiden måste kokas i timmar innan de kunde sättas fram för att ätas.
Ingen vet hur stor del av fågelköttet som äts. Vi kommer aldrig att få veta detta heller då det inte finns någon vilja att undersöka detta.
Okunnigheten och likgiltigheten är stor om allmänheten men jag har alltid förundrats över att djur- och naturvänner inte bryr sig mera. Förutom det djurplågeri som jakten innebär så förlorar vi ca 1 miljon möjligheter till upplevelser i natur då jakten dödar så många djur varje år i Sverige. Inte ens en debatt eller diskussion i något allmänt media har jag sett under de 30 år jag försökt diskuterat jakten avarter. Inte ens i denna blogg har jag fått varken beröm eller kritik eller frågor eller påpekanden under det senaste året. Du som läser detta sporadiskt eller mer regelbundet kom med dina synpunkter. Jag hör nästan dagligen om de debatter, många gånger kränkande och illasinnade, om de mest skilda frågor men på min blogg finns ingeting. Det tycker jag är märkligt. Något konstigt har jag väl skrivit någon gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar