För några dagar sedan hörde jag på radio ett inslag där en jägare i Småland beklagade att skogsharen numera var så sällsynt. Han hade inte skjutit en skogshare sedan 1980-talet. ”Vi jägare värnar om djur som det går dåligt för. Dom skjuter vi inte”.
Det påpekades i programmet att skogsharen nu är rödlistad senan flera år. Men från att ha varit ett av jägarnas främsta byte så är skogsharen nu en sällsynthet. Jaktåret 1988/1989 sköts det 196 000 skogsharar. Sedan dess har antalet minskat år från år utan undantag. Jaktåret 2020/2021 dödade det 10 000. Varför jagas skogsharen som ju helt klart är en art som behöver allt skydd den kan få. Jakten måste betecknas som fullständig onödig och endast skyndar på att skogsharen kommer att dö ut.
I programmet intervjuades också en person som tydligen forskade på skogsharen och varför den nu försvinner. Inga klara förklaringar fanns men fältharens konkurrens kunde vara en faktor men också den pågående klimatförändringen.
Fältharen har funnits i Sverige sedan införandet av arten på 1800-talet och varför den nu de senaste 30 åren skulle åstadkomma den kraftiga nedgången är mycket märklig. Det som har hänt de senaste 30 åren är just en klimatförändring som alla vet och lätt kan se en vinter (?) som vi nu har. Men även det förödande skogsbruket med kalhyggen som plöjs och sedan planteras med en tät granskog gynnar naturligtvis inte skogsharen som behöver rikligt med blåbärs- och lingonris. Men jag är också helt övertygad om att jakten har och är förödande för en art som är missgynnad av de förändringar som sker idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar