Jaktkritik

I förra veckan hörde jag på radio en person säga att ett hagel kunde döda en örn om örnen fick i sig det. Jag blev faktiskt förvånad över att ett litet hagel kunde orsaka en örns död.
Jag tog därför kontakt med Gyttop och fick då reda på att ett hagel för t ex ripa väger 205 mg. Inte mycket men då Björn Helander visat att havsörnar blir förgiftade av 6µg/kg bly och dödligt förgiftade av 20 µg/g så förstår jag det. Även om en örn väger några kg så behövs det bara ett hagel för att komma upp i dödlig dos. Allt beror dock på hur mycket av blyhaglet som absorberas innan haglaet förs ut i avföringen.
Mitt intresse beor på att jag tror att ripjakten i fjällen är till stor skada inte bara för riporna utan också för de rovfåglar som lever av ripor; framför allt jaktfalkar och kungsörnar. Jag har fått reda på att i Jämtland- Härjedalen så skjuts det ca 10 000 ripor varje år (8 500 dal- och 1500 fjällripor). Hur många fler skott avlossas förutom de 10 000 som rimligen behövs för att döda 10 000 ripor? Hur sprider sig de minst 10 000 skotten när hunden skrämmer upp flocken ripor framför jägarna? Fåglarna flyger dessutom bort från jägarna och många ripor måste få haglen i den bakre delen av kroppen och blir skadeskjutna. Dessa ripor måste bli ett lättare byte för de rovfåglar som är ute efter ett byte.
Med tanke på den undersökningen som gjorde på sädgäss för ett antal år sedan då man fann att 60% av sädgässen som var äldre än 3-4 år hade hagel kroppen så befarar jag att många (30%) av riporna också har hagel i kroppen. Hur många ripor behöver en jaktfalk för att överleva? Jag har ingen aning men gissningsvis två i veckan eller 100 per år. hur stor är risken att en jaktfalk får i sig ett hagel? Det blir ju bara en gissning men jag befarar att den är stor. Detta borde undersökas. Förhoppningsvis kommer det att finnas pengar för en sådan undersökning genom analyser av bly hos jaktfalkar nästa år. Du som läser min blogg kommer att få veta hur det går så småningom.

Köp boken "Jaktkritik - eccäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna

Jaktkritik

För ca 30 år sedan var jag ordförande för Upplands ornitologiska förening. Och eftersom jag bodde i Uppsala i 40 år blev jag naturligtvis bekant med fågelskådare och många av mina kamrater delar mitt stora intresse. Alltnog jag har fortfarande kontakten med föreningen och jag får fortfarande andra ornitologiska föreningars tidskrifter då det finns ett utbyte mellan många ornitologiska föreningar av respektive tidskrift. Detta utbyte håller dock på att avvecklas då de lokala tidskrifterna sällan har något att tillföra andra föreningar. Så ska det naturligtvis vara. En lokal tidskrift ska vara för de som bor i området även om det då och då finns artiklar i tidskrifterna som har mer allmängiltig prägel.
I tidskriften Milvus (Fåglar i Småland) (Milvus syftar på (röd) glada (Milvus milvus) som tidigare var en tämligen vanlig fågel i Småland men numera är betydligt sällsyntare i detta landskap) står det om ett "positivt samarbete" mellan fågelskådare och jägare.
Samarbetet går ut på att jägarna lämna uppgifter till fågelskådarna om observationer av skogshöns (orre, tjäder och järpe) och örnar då de står på pass. Detta låter utmärkt och ägnar sig jägarna enbart att jaga älg och låter bli skogshöns eller att sabotera häckningar av örnar är det bara att hoppas att även jägarna tycker att det är värdefullt trots att de inte tycks vinna något i samarbetet.
En kommentar till min skrivning "sabotera häckningar av örnar" så finns det i tidskriften, som ägnar stor del av utrymmet åt örnar i Småland, uppgifter på att 35% av örnar som upphittats 2012 hade skador som tydde på illegal jakt. Under en längre tid (1993 - 2011) är det 6% som dödas genom tjuvjakt. Annan förföljelse upptäcks också då t ex boträd sågas ner. Många örnar dör också genom att de äter skadskjuta  djur och på så sätt får i sig blyhagel.

Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna