Jaktkritik

I slutet av 1990-talet skickade vi i föreningen Jaktkritikerna in  ett besvär över Sveriges lodjursjakt till EU. 2001 kom då EU:s s k motiverade yttrande där kommisionären förkastade Sveriges skäl till lodjursjakten. Lodjuren tillhör ju en av de arter som skyddas genom EU:s habitatdirektiv. 

Efter en del skriftväxling mellan EU och svenska regeringen lyckades regeringen övertyga EU att artikel 16:s e) krav skulle gälla i Sverige för lodjursjakten. I e)-kravet står "För att under strängt kontrollerade förhållandeen selektivt och i begränsad omfattning tilåta insamling och förvaring av vissa exemplar av de arter som finns förtecknade i bilaga 4 i en begrä'nsad mängd som fastställs av de behöriga nationella myndigheter".

I bilga 4 ingår alltså lodjur. Paragrafen handlar, tycker vi, om insamling för vetenskapliga ändamål. Skrivningen "strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i begränsad omfattning tillåta insamling och förvaring" tyder på detta. Möjligen skulle även insamling till museer kunna tillämpas. Något annat anser vi vara omöjligt. 

I sitt motiverade yttrande från EU står "Kommisionen kan även konstatera att inte heller något av de övriga skäl som nämns i artiklarna 16:1 punkterna a) - e) i habitatdirektiven föreligger i detta fall".

Hur kom det sig att Sverige kunde återta lodjursjakten 2004? Jo, tidigare hade Margot Wallström varit miljökommisionär men 2003 hade hon ersats med en ny kommisionär som av okunnighet eller slöhet inte ville gå vidare med ärendet. 

Alltnog började lodjursjakten 2004 med 33 djur med 27 fällda. De senaste åren har detta antal ökat till över 100 djur. 2010 tilläts jakt på 209 lodjur. Detta kan ju omöjligen anses "selektivt och i begränsad omfattning".

Jaktkritikerna kommer av denna anledning snart att på nytt skicka in ett klagomål om den svenska jakten på lodjur till EU. 

Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.

Jaktkritik

Nu har jag varit på Husdjursmässan i två dagar för att informera de besökande om vår förening och hur jakten ser ut i Sverige. Utan att överdriva är de flesta okunniga om jakt och de lidande den medför för de vilda djuren.

Jag brukar inleda mitt samtal med de besökande genom att säga: "Vi värnar om de vilda djuren. Varje år dödas 1,2 miljoner djur vid jakten i Sverige och många 100 000 djur skadskjuts och detta innebär stort lidande. Men reducerar vi jakten till jakt på älg och vildsvin minskar jakten med 90 % vilket i sin tur innebär att lidandet för de djur som då inte jagas minskar med 90 %.

Detta resonemang håller alla med om men några menar att skyddsjakt behövs. Och det håller jag med om. Men jag ger mig inte in på den större frågan om hur detta ska ske. Det finns i dag en paragraf i jaktförordningen där en del arter får skyddsjagas på "enskilt initiativ" för att skydda ungar av tamdjur eller annan olägenhet. Denna paragraf är inte kontrollerbar och används alldeles för ofta även när de stipulerade kraven inte föreligger. Denna möjlighet att skyddsjaga på "eget initiativ" måste försvinna

Det finns också skyddsjakt som myndigheter, Naturvårdsverk och länsstyrelser, beviljar kan vara berättigad. Men här tycker jag också att kraven för skyddsjakten inte är tillfredsställande. Jag tycker att art. 16 i EU:s habitatdirektiv ska vara en grund för skyddsjakter. För det första ska "allvarlig skada" på egendom föreligga som på mark, skog, husdjur mm måste klart beskrivas. Dessutom ska "hänsyn till allmän hälsa och säkerhet" klart föreligga då det gäller t ex björnar och vargar men det viktigaste är att "det inte finns någon annan lämplig lösning" som kan tillämpas för att eliminera det skadande djuret. Naturvårdsverket har ju i ett fall (mig veterligt) försökt detta med "junselevargen" men måste kunna tillämpas i många fler fall.  

Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.  

Jaktkritik

Som den anonyme läsaren av min blogg påpekade är siffrorna för köttkonsumtion på 84 resp. 50-55 kg tagna ur samma undersökning. Läs gärna Jordbruksverket/köttkonsumtion för det är en intressant läsning. 

Man kan där se att den svenska köttproduktionen minskar och att alltmera kött kommer utifrån framför allt Danmark, Tyskland och andra länder närma oss men också från Sydamerika. Det finns diagram över köttkonsumtionen i olika länder, hur olika djurslags kött fördelar sig mm. 

En detalj som förvånar mig är att för nöt- och griskött försvinner ca hälften från slaktvikt (= vikt med ben och andra bortskurna delar) medan för de två kg viltkött endast försvinner 5 %. Detta är inte rimligt. På en älg borde ben, huvud, tarmar och annat väga minst lika mycket som på de andra djurarterna. Men bortsett från denna egendomlighet så står alltså viltkött för ca 2 % av allt kött som konsumeras i Sverige. 

En liten kuriositet vid viltkött står inom parantes hare och älg men om man skulle sätta de djurarter som lämnar mest kött till konsumtion borde det stå, älg, rådjur,vildsvin.

Igår debatterade Naturskyddsföreningens Mikael Karlsson med en fiskare om den föreslagna licensjakten på säl. Mikael Karlsson har rätt när han påstår att det är mest sälar som koncentrerar sig på att ta fisk ur fiskegarn som ska skjutas genom den redan godkända skyddsjakten och att fortsatt forskning måste till för att konstruera mer säl-säkra fisknät. Att skjuta några hundra fler sälar som licensjakten skulle åstadkomma leder aldrig till färre skador på fisken för fiskarna. Det måste till en stor decimering för att skydda fisket kanske de 20 000 alltså halva stammen som fiskaren påstod. Detta är ju helt otänkbart men förmodligen skulle en sådan massaker leda till att sälarna skulle sky allt vad människor heter och också på så sätt lämna fiskeredskap ifred. 

Dessutom är säljakt mycket svår och Mikael Karlsson framhöll att endast hälften av de påskjuta sälarna återfinns vilket med stor sannolikhet innebär att många sälar går en kvalfull död till mötes. Licensjakt löser alltså inte fiskarnas problem och ska därför inte komma till stånd. Dessutom skulle licensjakten innebära alltför allvarliga djurskyddsproblem för att kunna accepteras.

Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.         

Jaktkritik

I det senaste numret av Jaktdebatt (nr 4 2013) har Lise-Lotte Norin en gedigen och klargörande artikel om fällor för olika vilda djur. Jag skulle vilja citera hela artikeln här men ni får läsa den själv i Jaktdebatt och jag tar bara upp en liten del.

En mängd fällor av olika slag för olika arter finns framtagna. Fällorna ska testas innan de godkänns och får inte utsätta djuren för onödigt lidande. Det är samma skrivning som i jaktlagen som föreskrivcer att jakt inte får utsätta djuren för just "onödigt lidande" vilketr ju innebär att lagstiftarna anser att jakt (och också fällor) är ett lidande. Trots denna skrivning får 5 % av djuren utsättas för allvarliga skador och ändå blir fällan godkänd. Dessa 5 % får ha mycket allvarliga skador som "kallbrand, skada på ryggmärgen, blindhet, hjärtmuskelnedbrytning, komplicerade benbrott i revben eller ben, blödningar i inre organ eller död". Detta är verkligen barbariskt. Men inte förvånande då jakt tillåts att skada djuren på exakt samma sätt och ändå vara acceptabel.

Fällorna ska ju vittjas efter en viss tid men hur detta efterlevs kan ingen kontrollera. Då ett skadskjuten djur ska eftersökas dröjer det minst en timme innan djuret börjar spåras för att djuret ska ha möjlighet att lägga sig i en  s k sårlega. Man undviker alltså att driva djuret framför sig. Med ett dylikt förfarande kan det dröja flera timmer innan djuret hittas och kan avlivas men det är naturligtvis ett bättre alternativ än att låta det skadade djuret skrämmas under det spårningen pågår.

Jag anser emellertid att fällor är det första som ska förbjudas bland de avarter som jakten innebär. Fällorna är endast till för att jägarna så enkelt som möjligt ska kunna eliminera de djur de inte vill ha i sina marker. Dessutom är detta inte jakt enligt jägarna själva som menar att jakten ger dem naturupplevelser, komma hem till hembygden, vara tillsammans med kamrater osv.Det är alltid djur som ingår i den s k "viltvården" som ska gå i fällorna.. När fällorna förbjudits ska viltvården som jaktmetod förbjudas då den är den mest oetiska jakten eftersom jakten innebär att bytet inte konsumeras utan bara slängs på sopbacken.

I en annan artikel berättar Helena Heyman om en fiskmås som häckar på ett hustak i Lund. Men denna häckning spolierades av någon hyresgäst vilket är ett jaktbrott då fåglars ägg och bon är fridlysta. Förnodligen skedde brottet av ren okunnighet om brottligheten men med empati och hänsynsfullhet borde fiskmåsens häckning fått bli fullbordad.   

Mycket mer finns att läsa. Gä med i Jkatkritikerna (pg 22 69 89 - 2 150 kr/år) och du erhäller tidskriften.

Läs också hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.

Jaktkritik

Helt nyligen fick jag två olika uppgifter på vår konsumtion av kött. I DN (19/12-13) påstås i ett diagram att vi äter 86 kg kött per år enligt Jordbruksverket medan det i SR:s Ekotets utsändning påstods att vi åt 50-55 kg kött per år. 

Denna stora skillnad kan ju verka märklig. Möjligen kan det vara två orsaker till skillnaden. Jag gissar att den ena siffran tar hänsyn till andra varor än rent kött t ex korv, färdigrätter och/eller om det är importerat eller ej medan den lägre siffran endast ta hänsyn till svenskt helt kött. Alltnog båda utsagorna konstaterade att konsumtionen hade ökat med knappt 1 % om året sedan 1980. Denna ökande konsumtion är ett globalt fenomen. Glädjande nog minskar fattigdomen i världen men samtidigt då människor blir rikare ökar också köttkonsumtionen. På sikt är detta ohållbart.

Våra kor, grisar och höns äter proteinfoder i stora mängder för att de ska växa fort och därmed bli lönsamma. Eftersom endast en tiondel av proteinfodret omvandlas till kött så är detta ett gigantiskt slöseri eftersom mycket av kraftfodret är baserat på sojabönor som människor kan konsumera. Stora arealer är också besådda med korn och majs för grisuppfödning. Dessa arealer skulle kunna användas till att producera spannmål till människor. 

Jag är vegetarian inte bara beroende på detta slöseri med jordens resurser utan också av miljöskäl. Kor och får är idisslare och producerar metangas som är 35 gånger mer farligt än koldioxid för uppvärmning av vår klot.

Nu väntar oss julhelgen med skinka, korv, köttbullar, sill och lax mm och det är svårt att ändra traditioner. Förutom de ovan nämnda skälen till att minska sin köttkonsumtion så finns det rena djurskyddsaspekter på vårt köttätande. Lyssna gärna på de reportage som sändes i Sveriges Radio den 14, 20 och 21 okt och den 19 dec. (sr.se/vetenskap) av Lena Näslund om uppfödning och slakt av husdjuren. Om man ska äta kött är det kRAV-ekologislt uppfödda som gäller. Undvik utländskt och industriellt uppfödda. djur.

Tro bara inte den moderata riksdagskandidaten Karin Vinarve "Utrota vargen så kommer det att finnas kött åt alla i framtiden också". Jakten ger endast några få kilo per person i Sverige och vargarna tar en bråkdel av detta. Dessutom innebär jakten oacceptabelt lidande för de vilda djuren beroende skottskador och stress.  

Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik-essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.     

Jkatkritik

I dag (15/12-13) tar DN upp den skandal med kycklingtransporterna som jag skrev om i min förra blogg. DN slår fast att producenterna måste tjäna på sin verksamhet men att det inte får gå ut över "välfärden hos levande varelser, med förmåga att känna smärta och skräck." För att djuren ska kunna ha det bra måste kontrollmekanismerna fungera- Men länsstyrelserna anser att de saknar tillräckliga resurser och det är som DN påpekar Eskil Erlandssons brister som visar sig. "Han har haft lång tid på sig" som DN framhåller. DN avslutar sin ledare "Egentligen borde alla köttätare besöka minst en kyckling-, gris- eller nötfarm och minst ett slakteri. Det vore inte mer än rätt att vi gjorde oss omaket att hur de varelser lever och dör som vi gladeligen sätter tänderna i."

Detta är naturligtvis inte möjligt. Inte ens journalister tillåts besöka dessa anläggningar i alla fall inte oannonserat. Självfallet skulle ett reportage göra att djurhållningens avigsidor skulle få alltför stor och negativ publicitet. Men naturligtvis skulle jag gärna se att fler blir vegetarianer och att djurhållningen skulle bli ekologisk.

Samtidigt när jag läser ledaren så förvånas jag över att dödandet av de vilda djuren och deras lidande i form av skottskador och stress inte berörs. Jag tror att jaktens skador och avarter är helt okända för de flesta. 

För det första så dödas ca 350 000 djur utan att de konsumeras och bara för att jägarna inte vill ha dem i sina marker. I dessa fall betraktas kråk- och måsfåglar, rävar och grävlingar och andra arter som ohyra och få om några av de skott som svlossas på dessa följs upp med ett eftersök i fall de tros ha blivit skadskjutna. Denna slutsats drar jag då jag läst om de höga antal gamla skottskador man hittar då rävar undersökts. Dessutom dödas minst 500 000 djur, framför allt änder och duvor, med ytterst litet kött att konsumera. Eftersom flygande fåglar att svåra att skjuta åstadkommer denna jakt många skadade individer. Jag har själv sett att änder som skadskjutits inte eftersökts. 

När kommer jakten att skärskådas? Jakten finns ingen som kontrollerar. I naturen finns många 100 000 djur som lider men som aldrig ger några rubriker. 

Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "!jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på hemsidan.

Jaktkritik

I den senaste skandalen då 1000-tals kycklingar och hönor dör genom att de kläms ihjäl, dör av kyla eller värme vid transporten till slakteriet, uttalar sig landsbygdsmininster Eskil Erlandsson "att djur ska inte lida". Helt rätt! Men om han också förbjöd jakt på djur som inte behöver jagas utan jagas för att jägarna har nöje av detta skulle 90 % av de 100 000-tals skadskjutningarna försvinna. Detta skulle innebära att 1 000 000 djur skulle slippa lida.
När inser Eskil Erlandsson detta?

Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik . essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.