söndag 21 december 2014

Jaktkritik

I de här dagarna jagas den s k "julharen". Det låter oskyldigt men är en grym hobby. Haren drivs ofta i många timmar innan den - förhoppningsvis- dödas av jägaren. Jag skriver trots allt  "förhoppningsvis" eftersom jag är övertygad om att om haren inte dödas så dör den under den kommande natten av svält och stresspåslag. Haren har ju under många timmar måst fly för sitt liv och har inte kunnat äta eller vila sig. Haren är ju under den kalla årstiden helt beroende av att kunna få i sig de kalorier som behövs för att överleva en kall natt. Har haren inte kunnat ft i sig dessa kalorier och dessutom förlorat en stor mängd av den möjligt lagrade energin så är döden nära.
Jag har tidigare skrivit om den värmländska men nu bortglömda författaren Sven Rosendahl och hans skildring av harjakt i sin bok "Dianas bägare". Det ska sägas att Sven Rosendahl var som han själv skriver "jakttokig" men på äldre dagar tog avstånd från jakt.
Rosendahl skriver att en jägare berättar: I söndags, förstår du,gick Pang i fem timmarmed haren,så det var hela tiden som att dra ett rep genom skogen". Och Rosendahl berättar att haren var stel som en pinna så att den knappt gick att få mer i ryggsäcken. Han skriver vidare "Så mycket stelsprugna harar och ändå inget harplågeri? Hur i fridens dagar går nu detta ihop?"
De skildrade harjakterna är inte unika. Jag har själv varit ute i skogen och hört hundar skälla i många timmer då de springer efter haren.
När jag för några år sedan skickade dessa rader i Fb-sidan "Rapphönorna" (för kvinnliga fågelskådare) fick jag kommentarer som "Usch så otäckt" "det är ska vi väl inte behöva läsa om" och den ansvarige för gruppen tog bort det jag skrivit. Jakt väcker starka känslor men att blunda för de lidande och våld som de vilda djuren utsätts för under jakten leder ju inte till någon förbättring.
Anonymiteten är naturligtvis orsaken. Svenskarna är djurvänner. Många kan lägga ner 10 000-tals kronor för att få sin hund eller katt frisk. De flesta blir mycket upprörda när djur misshandlas eller inte sköts på ett värdigt sätt. Men de anonyma vilda djuren är det få som bryr sig om. Vi är ju också mer upprörd om en anhörig eller nära bekant drabbas av sjukdom eller skador än de 1000- tals AIDS-sjuka, ebolaoffer eller de som utsätts för illdåd eller drabbas av katastrofen. Naturkatastrofer och krigshandlingar utomlands kan vi inte göra mycket åt men det som finns inom våra gränser är möjliga att påverka.
Jakten är en dylik företeelse. Att upplysa politiker och få fler att engagera sig för en minskad jakt och på så sätt minska de vilda djurens lidande ligger inom möjligheterna för oss att åstadkomma.

Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och böoggar om jaktens avarter" Finns på vår hemsida. Iboken finns mer om Sven Rosendahl och andra författare som skrivit om jakt och djur hållning.

Inga kommentarer: