Jaktkritik

Jag har just svarat på en enkät om hur jag ser på vargarnas existens i Sverige som skickats ut av Linköpings universitet.
Probelmet med alla undersökningar är att frågorna inte får vara komplicerade utan att man kan säga ja eller nej  ibland med ett kanske. Men frågan om jag t ex tror att vargarna om de blev fler skulle ta fler boskap (får?) så beror ju detta på om fgårägarna sätter upp elstängsel eller inte.  Samma fråga ställdes om vargarna (om de blev fler) sulle ta fler älgar och rådjur. Rimligtvis. Vad skulle de annars leva av? Problemet är ju att bevisa detta då många andra askar påverkar dett framför allt skogsbruk och väder. Men också en rent metodologiskt problem. Jämför man ett område med varg och ett utan skiljer sig dessa områden på många sätt, artmässigt, topologiskt, väderleksmässigt mm. Undersöker man två områden nära varandra så vandrar älgar och förändringar mellan områdena är omöjliga att klarlägga.  Att gissa är ju tämligen meningslöstVisserligen får man svar på vad olika personer tror men det kan ju inye ligga till grund för några åtgärder eller inriktningar på vargfrågan. Så varför fråga?
Det finns ju redan svar. Vargstammen måste öka om den ska ha in chans att överleva på 100 års sikt. Ingen populationsgenetiker har en annan åsikt. Vi vet också att människor i glesbygd med varg vill ha färre och de i städer fler. Vad kan en dylik enkät ha för betyderls? Ingen.

Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.