söndag 3 mars 2013

Jaktkritik


I en recension av Hillevi Ganetz´s "Naturlikt. Människor, djur och växter i SVT:s naturmagasin" (Gidlunds förlag)  skriver Sverker Lenas (DN 2/3) bl a "Ett storstadstypiskt jaktmotstånd tittar ofta fram mellan raderna. Ibland annat tolkar Ganetz jägarnas begrepp viltvård som en eufemism för att skjuta djur för nöjes skull, uppenbarligen ovetande om viltvårdens bidrag till biologisk mångfald (jämfört med exempelvis modernt jordbruk)."
Jag vet inget om Sverker Lenas men är övertygad om att han är jägare, annars skulle han aldrig uttryckt sig på detta sätt. Jag tycker att Lenas borde gå en kurs i ekologi eller ringa till någon ekolog och ta reda på fakta. 
Viltvården omfattar rävar, grävlingar, nötskrikor, kråkor, fiskmåsar mm mm. Omkring 400 000 individer (en tredjedel av alla djur som dödas vid jakten i Sverige varje år är) ingår i den s k viltvärden. På 1960-talet då Sverige hade små populationer av varg, björn och lodjur var ju den biologiska mångfalden mindre än i dag. Då rävskabben härjade som värst i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet var det kanske något fler harar (även om detta inte visar sig i Jägareförbundets jaktstatistik) men detta innebär ju inte någon större biologisk mångfald. Just för att öka den biologiska mångfalden införde man varg i Yellowstone nationalpark och det finns fler exempel på att rovdjur ökar den biologiska mångfalden genom att mer selektivt döda sina bytesdjur och på så sätt ge en mer naturlig sammansättning av de olika djurstammarna. 
"Viltvård" är den mest oetiska jakt som bedrivs. Båda de stora naturskyddsorganisationerna (Naturskyddsföreningen och Sveriges Ornitologiska föreningen) har ett krav att viltvården ska förbjudas. Det som skjuts ska konsumeras! Men alla de djur som dödas i viltvården kastas på sophögen. Det är inte för nöjes skull som jägarna jagar dessa djur (alla djur jagas för nöjes skull och inte av plikt eller för skyldighet mot samhället) utan för att de inte vill ha dessa djur i naturen. 
Jag frågar mig alltid: varför ska jägarna bestämma hur den svenska faunan ska vara sammansatt? Jägarna äger ju inte djuren. Vi som är natur- och djurvänner är många fler och har en helt annan syn på djuren än jägarna. Dessutom skadskjuts ett mycket stort antal av dessa djur. Vid en undersökning visade det sig att ca 40% av de rävar som fångades och sedan röntgades hade påskjutits tidigare. Alla skador är naturligtvis förödande för de djur som lever ett mycket hårt liv i naturen där födan alltid är svåråtkomlig.     
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna 

1 kommentar:

  1. Kan bara hålla med. Det är så sorgligt att se. Och en sak som också är sorglig är att inse kallblodigheten och girigheten hos de människor som bedriver s.k. viltvård. Man får hoppas att den inställningen inte sprider sig utan istället skapar en känsla av avstånd och avsky. Just för att förhoppningsvis behålla den empati som jag tror att de flesta människor trots allt har. Men jag tror ju tvärtom . Att ju längre från djur och natur människan växer upp, desto lättare att distansera sig från råheten i jakten. Och tycka att det är macho på något sätt. Själv tycker jag att det är ett ensidigt krig mot de som inte kan försvara sig. Dessutom visar sig fegheten med fler och fler tekniska hjälpmedel och taktiker. Jag måste personligen medge att jag tycker att många jägare beter sig avskyvärt. Men så är det där makt och pengar kommer in.

    SvaraRadera