Jag brukar inte bry mig om problemet med vargar och jägare. Detta sköter 17 andra föreningar och 1000-tals andra personer. Detta är inte det stora problemet i den Svenska jakten utan det är ett bevarandeproblem-
Bevarande av vargen som en art i den Svenska faunan är självfallet av största vikt. Den nu föreslagna jakten är naturligtvis helt förkastlig. Maria Åberg GD för Naturvårdsverket måste troligen göra som riksdagen beslutet. Det verkar som om den nya regeringen inte kommer att ändra på detta. Men här finns det all världens forskare i populationsgenetik som kan tala om att en population på 23 par inte kommer att kunna upprätthålla en population som kan kvarstå i 100-års perspektiv. Man kan ju hoppas att någon påpekar detta för ministrarna.
Jag är annars övertygad om att EU kommer att dra Sverige inför EG-domstolen och då komma på att beslutet om att skjuta ett 100-tal vargar inte stämmer överens med EU:s habitatdirektiv.
Läs vår hemsida:www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.
fredag 31 oktober 2014
söndag 26 oktober 2014
Jaktkritik
Jag har alltid varit road att räkna även om jag aldrig varit speciellt duktig på det. Men även enklare beräkningar roar min och nu har jag hittat en möjlighet att beräkna jaktens procentuella uttag av kopulationerna som jagas.
Jag har valt fyra kråkfåglar, kråka, kaja, skata och nötskrika. De skjuts i stor utsträckning och det finns beräkningar av hur stora stammar det finns i Sverige.
Kräka har stadigt minskat statistiskt signifikant sedan 1975 då fågelinventeringarna började. Mer än en halvering har skett. Detta stämmer också överens med den beräkning av antalet som gjordes då och som skattade populationen till 400 000 par (Ulfstrand,S. & Högstedt,G. Hur många fåglar häckar i Sverige? Anser15 (1976), 1-32). Koskimies uppger ett stort intervall 250 000 - 500 000 1993 (Population sizes and recent trends of breeding birds in the nordic countries, Helsinki). Helt nyligen beräknas kråkans population till 180 000 par i Fåglarna i Sverige - antal och förekomst (Ottvall m fl 2011 SOF:s förlag). (Jag använder i fortsättningen U&H, K resp.O för att ange vilka som beräknat antalen)
Skata har haft en stabil utveckling och U&H anger 350 000 per, K. 300 000-600 000 per och O 220 000 par vilket skulle tyda på en minskning.
Kajan ökar något sedan 1990-talet och U&H anger 100 000 par, K anger 150 - 500 000 par och O 200 000 per.
Och sist nötskrikan som minskar signifikant sedan 1990-talet med hälften. U&H anger 250 000 K.200 000 - 500 000 och O. anger 290 000 par.
De äldre siffrorna speglar kanske den tidens populationsstorlekar och jag väljer alltså de senaste som Ottvall m fl. angivit.
I Jägareförbundet statistik som jag redovisar i nr 4 av Jaktdebatt varje år så kan jag räkna ut ett medeltal skjuta fåglar för de senaste tio åren. Jag finner då att det dödades 95 000 kråkor, 50 000 skator, 48 000 kajor och 31 000 nötskrikor i per år i medeltal. Detta ger att 13,2 % av kråkorna dödas, 5,7 % av skatorna, 6 % av kajorna och 2,7 % av nötskrikorna. Jag utgår då att det i samtliga fall varje par har två överlevande ungar på hösten då jakten sker.
Till vilken nytta?
Den här "viltvården" är det skamligaste som finns inom jakten. Varför ska jägarna få bestämma hur den svenska faunan ska vara sammansatt?
Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.
Jag har valt fyra kråkfåglar, kråka, kaja, skata och nötskrika. De skjuts i stor utsträckning och det finns beräkningar av hur stora stammar det finns i Sverige.
Kräka har stadigt minskat statistiskt signifikant sedan 1975 då fågelinventeringarna började. Mer än en halvering har skett. Detta stämmer också överens med den beräkning av antalet som gjordes då och som skattade populationen till 400 000 par (Ulfstrand,S. & Högstedt,G. Hur många fåglar häckar i Sverige? Anser15 (1976), 1-32). Koskimies uppger ett stort intervall 250 000 - 500 000 1993 (Population sizes and recent trends of breeding birds in the nordic countries, Helsinki). Helt nyligen beräknas kråkans population till 180 000 par i Fåglarna i Sverige - antal och förekomst (Ottvall m fl 2011 SOF:s förlag). (Jag använder i fortsättningen U&H, K resp.O för att ange vilka som beräknat antalen)
Skata har haft en stabil utveckling och U&H anger 350 000 per, K. 300 000-600 000 per och O 220 000 par vilket skulle tyda på en minskning.
Kajan ökar något sedan 1990-talet och U&H anger 100 000 par, K anger 150 - 500 000 par och O 200 000 per.
Och sist nötskrikan som minskar signifikant sedan 1990-talet med hälften. U&H anger 250 000 K.200 000 - 500 000 och O. anger 290 000 par.
De äldre siffrorna speglar kanske den tidens populationsstorlekar och jag väljer alltså de senaste som Ottvall m fl. angivit.
I Jägareförbundet statistik som jag redovisar i nr 4 av Jaktdebatt varje år så kan jag räkna ut ett medeltal skjuta fåglar för de senaste tio åren. Jag finner då att det dödades 95 000 kråkor, 50 000 skator, 48 000 kajor och 31 000 nötskrikor i per år i medeltal. Detta ger att 13,2 % av kråkorna dödas, 5,7 % av skatorna, 6 % av kajorna och 2,7 % av nötskrikorna. Jag utgår då att det i samtliga fall varje par har två överlevande ungar på hösten då jakten sker.
Till vilken nytta?
Den här "viltvården" är det skamligaste som finns inom jakten. Varför ska jägarna få bestämma hur den svenska faunan ska vara sammansatt?
Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.
lördag 18 oktober 2014
Jaktkritik
Jag har den senaste veckan blivit kontaktad av två journalister bl a från Nya Värmlandstidningen för att uttala mig om älgjakten. Den började i måndags och det var då naturligt att ta upp den i södra Sverige som Värmland tillhör men det är något märkligt när man från Piteå vill ha kommentarer eftersom älgjakten har pågått i en månad i norra Sverige. Jag har alltid trott att journalister vill ha dagsfärskt material- Det har hänt att något jaktligt har inträffat och någon journalist har velat ha en kommentar av mig men då de inte fått tag i mig omedelnaty har händelsen dagen efter inte varit intressant att skriva om.
Alltnog jag framhåller alltid att älgjakten enligt min mening är den bästa jakten i Sverige. Man skjuter på ett stort fjur med kula och jägaren har ett grupptryck på sig att inte kasta iväg ett skott utan visa att han/hon är en god skytt som inte utsätter sina jaktkamrater för onödiga och tidsödande eftersök. Att jag anser att älgjakten är den bästa jakten trots de 14% skadskjutna älgarna, som ju innebär ett storlidande för varje djur, är att all annan jakt innebär betydligt fler skarpskjutningar och att det mycket sällan görs så aktiva eftersök. Jag hävdar detta efter att ha sett andakt i ett viltvatten för ett par år sedan. Inget som helst eftersök företogs! trots att alla vet att jakt på flygande änder innebär stora skadeskjutningsprocent.
Några andra avarter inom älgjakten som jag brukar påpeka är att alltför många tjurar skjuts i förhållande till kor vilket innebär en skev köndfördelning som i sin tur innebär att flera kor inte blir dräktiga vilket minskar stamman. Det är inte alltid vargarna som som är orsak till minskande älgstammar utan också jägarna själva.
Ytterligare en avart i älgjakten är att åldersfördelningen är skev. Alltför många unga djur vilket ger en skevhet som innebär unga kor som i sin tur göder endast en kalv.
Jägarnas propaganda att de sköter viltstammarna är alltså falsk. Om vargarna fick sköta saken skulle det se mycket bättre ut rent biologiskt.
Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.
Alltnog jag framhåller alltid att älgjakten enligt min mening är den bästa jakten i Sverige. Man skjuter på ett stort fjur med kula och jägaren har ett grupptryck på sig att inte kasta iväg ett skott utan visa att han/hon är en god skytt som inte utsätter sina jaktkamrater för onödiga och tidsödande eftersök. Att jag anser att älgjakten är den bästa jakten trots de 14% skadskjutna älgarna, som ju innebär ett storlidande för varje djur, är att all annan jakt innebär betydligt fler skarpskjutningar och att det mycket sällan görs så aktiva eftersök. Jag hävdar detta efter att ha sett andakt i ett viltvatten för ett par år sedan. Inget som helst eftersök företogs! trots att alla vet att jakt på flygande änder innebär stora skadeskjutningsprocent.
Några andra avarter inom älgjakten som jag brukar påpeka är att alltför många tjurar skjuts i förhållande till kor vilket innebär en skev köndfördelning som i sin tur innebär att flera kor inte blir dräktiga vilket minskar stamman. Det är inte alltid vargarna som som är orsak till minskande älgstammar utan också jägarna själva.
Ytterligare en avart i älgjakten är att åldersfördelningen är skev. Alltför många unga djur vilket ger en skevhet som innebär unga kor som i sin tur göder endast en kalv.
Jägarnas propaganda att de sköter viltstammarna är alltså falsk. Om vargarna fick sköta saken skulle det se mycket bättre ut rent biologiskt.
Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.
måndag 13 oktober 2014
Jaktkritik
I dag börjar älgjakten i södra Sverige. I ett inslag i radio menade en jaktvårdare (jägare?) att jakttiden var för lång. Älgjakten slutar inte förrän den siusta februari. Han menade att älgarna stressades alltför mycket under en så lång tid.
Detta är något jag aldrig funderat på men han har så klart rätt. Den här första veckan av jakten är alla i jaktlaget med och förmodligen har trevligt i sällskap med sina kompisar i jaktstugan. Men många gånger kan inte kvoten av lämpligt dödade älgar uppfyllas. Därför kommer några jägare att var och varannan helg gå ut i skogen med en hund för att försöka finna de sista älgarna som ska ingå i kvoten. Eftersom älgarna redan nu är färre och mer på sin vakt är jakten svårare. Detta innebär fler tillfällen för att gå ut och jaga med följd att älgarna stressas under en lång tid.
Stressen visar sig också genom att hälften av trafikolyckorna med vilt inträffar under jaktmånaderna på hösten.
Den långa jakttiden anses bero på att skogsägarna vill ha en liten älgstam då älgarna orsakar stor skada på ung skog, framför allt tall. En större varg- och björnstam skulle göra problemet med älgskador mycket mindre men här har jägarna alltför mycket att säga till om. Man värnar sina byten i tron att jägarna äger de vilda djuren vilket naturligtvis inte är sant.
Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.
Detta är något jag aldrig funderat på men han har så klart rätt. Den här första veckan av jakten är alla i jaktlaget med och förmodligen har trevligt i sällskap med sina kompisar i jaktstugan. Men många gånger kan inte kvoten av lämpligt dödade älgar uppfyllas. Därför kommer några jägare att var och varannan helg gå ut i skogen med en hund för att försöka finna de sista älgarna som ska ingå i kvoten. Eftersom älgarna redan nu är färre och mer på sin vakt är jakten svårare. Detta innebär fler tillfällen för att gå ut och jaga med följd att älgarna stressas under en lång tid.
Stressen visar sig också genom att hälften av trafikolyckorna med vilt inträffar under jaktmånaderna på hösten.
Den långa jakttiden anses bero på att skogsägarna vill ha en liten älgstam då älgarna orsakar stor skada på ung skog, framför allt tall. En större varg- och björnstam skulle göra problemet med älgskador mycket mindre men här har jägarna alltför mycket att säga till om. Man värnar sina byten i tron att jägarna äger de vilda djuren vilket naturligtvis inte är sant.
Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.
torsdag 9 oktober 2014
Jaktkritik
Jag läser i tidningen (DN 8/10-14) att det är en "boom för jaktkläder". Var alla dessa jägare ska finna möjligheter till jakt har jag några tankar om. Att komma in i ett jaktlag är svårt då de jägare som finns där ogärna vill dela med sig av den jakt somkan finnas. Man måste vara boende på orten eller ha goda förbindelser med andra i jaktlaget. Men jag tror att de flesta nya jägare köper jakten troligen vid några få tillfällen som jakt på uppfödda fasaner eller gräsänder. Det finns ju också möjligheter till att köpa jakt i vilthägn eller ripjakt i fjällen. Men all denna jakt kostar mycket pengar. Men de rika har blivit mycket rikare de senaste åtta åren och när man rest till jordens alla hörn och renoverat kök och badrum i villan måste man fundera på vad man ska göra av sina pengar. Kanske jakt är inne just nu bland de nyrika moderaterna.
Men jag tror inte att den informationsansvariga på Jägare förbundet har rätt när hon tror att det är en hälsotrend att jaga och veta varifrån maten kommer som gör det ökande intresset för jakt.
För några dagar sedan fick vi veta att familjer som äter viltkött två gångar i månaden har höga halter av bly i blodet. För att komma undan blyet måste minst 10 cm av köttet skäras bort runt kulhålet. Hur många kilo blir det? Detta gäller för älg. All övrig jakt (så gott som) sker med hagel och hur mycket ska då skäras bort? Detta kan man knappast kalla för hälsa.
Dessutom är all jakt ett lidande för djuren och mycket oetiskt som man tycker de trendiga jägarna borde ta hänsyn till i sin ekologiska uppfattning.
Men jag har aldrig förstått nöjet att jaga uppfödda fasaner eller gräsänder. Jag har skrivit om detta förr. I ett viltvatten finns det några hundra gräsänder och så ställer sig 25 - 30 "jägare" runt viltvattnet och skjuter alla in i hopen av äder som flyger runt och inte kan hitta något håll att flyga från helvetet. Detta kar ca 10 minuter! Sedan plockar ett antal hunder upp de änder som hamnat i vattnet men de övriga som turligt nog lyckas ta sig från helvetet och hamnar skadade i någon buske några 100 m ifrån dör en kvalfull död. Kan man kalla det jakt? Alla jägare som tillfrågas talar om sin naturupplevelse i skogen som den fråmsta målet för sin jakt. Andra vill ha spänning, kamratskap , komma hem i hembygden mm. Inget av detta uppfylla i de köpta jakterna. "Döa vill dom" som Sven Rosendahl skriver i "Dianas bägare".
I dagens tidning (9)10-14) läser jag en interjuv med en yrkesjägare. Framtidsutsikterna för yrkesjägare anses vara stabila men konjunkturkänslig. Här verkar ingen ökning vara på gång. Glädjande nog.
Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-bruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.
Men jag tror inte att den informationsansvariga på Jägare förbundet har rätt när hon tror att det är en hälsotrend att jaga och veta varifrån maten kommer som gör det ökande intresset för jakt.
För några dagar sedan fick vi veta att familjer som äter viltkött två gångar i månaden har höga halter av bly i blodet. För att komma undan blyet måste minst 10 cm av köttet skäras bort runt kulhålet. Hur många kilo blir det? Detta gäller för älg. All övrig jakt (så gott som) sker med hagel och hur mycket ska då skäras bort? Detta kan man knappast kalla för hälsa.
Dessutom är all jakt ett lidande för djuren och mycket oetiskt som man tycker de trendiga jägarna borde ta hänsyn till i sin ekologiska uppfattning.
Men jag har aldrig förstått nöjet att jaga uppfödda fasaner eller gräsänder. Jag har skrivit om detta förr. I ett viltvatten finns det några hundra gräsänder och så ställer sig 25 - 30 "jägare" runt viltvattnet och skjuter alla in i hopen av äder som flyger runt och inte kan hitta något håll att flyga från helvetet. Detta kar ca 10 minuter! Sedan plockar ett antal hunder upp de änder som hamnat i vattnet men de övriga som turligt nog lyckas ta sig från helvetet och hamnar skadade i någon buske några 100 m ifrån dör en kvalfull död. Kan man kalla det jakt? Alla jägare som tillfrågas talar om sin naturupplevelse i skogen som den fråmsta målet för sin jakt. Andra vill ha spänning, kamratskap , komma hem i hembygden mm. Inget av detta uppfylla i de köpta jakterna. "Döa vill dom" som Sven Rosendahl skriver i "Dianas bägare".
I dagens tidning (9)10-14) läser jag en interjuv med en yrkesjägare. Framtidsutsikterna för yrkesjägare anses vara stabila men konjunkturkänslig. Här verkar ingen ökning vara på gång. Glädjande nog.
Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-bruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.
Etiketter:
bly,
ekologi,
fasan och andjakt,
Jakttrender,
köpt jakt
måndag 6 oktober 2014
Jaktkritik
I förrgår var jag på en mässa i Karlstad. Djurliv med under rubriken "För djurvänner". Märkligt nog träffar jag på ett par jägare. De säljer uppstoppade leksakdjur och gör ingen propaganda för jakt men varför är de där? När jag försöker värva medlemmar till Jaktkritikerna så träffar jag också på jägare men de vill aldrig diskutera jakten. En jägare säger då jag tar upp de många skarpskjutningarna som jakten innebär att "eftersök är det värsta inom jakten"- Men varför då fortsätta att jaga? Jakt innebär alltid att man förr eller senare skadskjuter ett djur.
Men för övrigt kom jag i kontakt med många personer som tyckte som vi och jag fick tre nya medlemmar direkt och några som lovade att skick in medlemsavgift när de kunde använda vanliga betalning då de inte hade kontanter just då. En person, förhoppningsvis på skämt sa: "Skjut alla jägare". Jag vill ha en frivillig avveckling av jakten. De djur som idag kan åstadkomma allvarliga skador på skog, grödor och i trafiken är ju älgar och vildsvin. Kan jägarna acceptera fler rovdjur så skulle dessa arter kunna få lämpliga populationsstorlekar och ingen jakt skulle då vara nödvändig. Jag hoppas att det med tiden blir mer uppenbart att vi måste låta naturen själv sköta sig och att vi människor bara förstör och skapar obalans.
Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken: "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.
Men för övrigt kom jag i kontakt med många personer som tyckte som vi och jag fick tre nya medlemmar direkt och några som lovade att skick in medlemsavgift när de kunde använda vanliga betalning då de inte hade kontanter just då. En person, förhoppningsvis på skämt sa: "Skjut alla jägare". Jag vill ha en frivillig avveckling av jakten. De djur som idag kan åstadkomma allvarliga skador på skog, grödor och i trafiken är ju älgar och vildsvin. Kan jägarna acceptera fler rovdjur så skulle dessa arter kunna få lämpliga populationsstorlekar och ingen jakt skulle då vara nödvändig. Jag hoppas att det med tiden blir mer uppenbart att vi måste låta naturen själv sköta sig och att vi människor bara förstör och skapar obalans.
Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken: "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)