Jaktkritik

 Igår fick jag följande mejl från en god vän från Jaktkritikerna: Se budgetfördelning: 158 000 000 SEK

Punkt 4.1.5

”Ersättning för hanteringskostnader för fällda sälar.” 

"Dock ej angivet omfattning i procent, ej heller antal ärenden. (till skillnad från övriga poster)”

Jag vet inte om det är ett budgetförslag från Naturvårdsverket till regeringen som kommer med en ny budget under hösten (efter valet). Förslaget låte som skottpengar på säl. Sådana utbetalningar trodde jag inte var möjliga i vår tid. Det är verkligen att gå tillbaka till 1800-talet då man ville utrota alla rovdjur, från björnar till sparvhökar. Och som man nästan lyckade med. Dessutom skulle miljonerna kunna användas för ersättning till de fiskare som gör förluster på redskap och eventuella fiskförluster. Dessutom behövs forskning att konturera redskap som är säkrare för sälattaker. Förutom den viktigaste forskningen omÖstersjöns status och möjligheterna att få tillbaka ett levande innanhav. Jag hör hur forskning sker med privata donerade pengar. Varför gör inte staterna runt Östersjön stor insatser? Övergödning och överfiskning anses vara de största bovarna för att de större fiskarna torsk, strömming (sill) och lax nästan har försvunnit och att storspiggen helt ha tagit över viker och grunda stränder och att grönslickat breder ut sig. Vikar och grunda delar är oerhört viktiga platser för fiskarna lek och omläggning. Men spiggen äter upp det mesta. 

Varför inte satsa på forskning för att ta reda på hur Östersjöns ska räddas i stället för att kosta på miljoner för att få några jägare att döda några 1000 sälar?