Jaktkritik

 Jag ser att jag tills idag har skrivit 860 inlägg på den här bloggen. När jag startade bloggen 2006 så fick jag då och då kommentarer och inlägg från en del läsare. Det är nu länge sedan. Jag har tittat efter och ser att de senaste inläggen kom 2019 alltså för fyre år sedan. Skriver jag verkligen så klart och okontroversiellt så att ingen behöver undra om det alltid är ”rätt” och ”självklart” ?

Kanske jag tar upp ämnen som är ointressanta och att jag istället borde skriva om andra viktigre delar inom jakten? Jag skulle gärna vilja höra från de få som läser min blogg då och då.

Kanske någon har läst någon av mina böcker ”Jaktkritik” (2021) eller den nyligen utkomna boken ”Människan - djuret”. Jag kan tänka mig att många har frågor, kommentarer och andra åsikter om delar i böckerna. Kanske jag har glömt delar av jakten som också borde diskuteras. Jag vore mycket tacksam om jag fick tillfälle att fördjupa och kanske grundligare förklara mina ståndpunkter.Hör alltså mycket gärna av dig.

När jag har skrivit så mycket så är det svårt att variera sig och komma med nya infallsvinklar eller kommentera nya jakthändelser eller skeenden.  

Jaktkritik

 Jag läser nu en bok ”Cat wars” av Marra och Santellla (2016). Den är roligare att läsa än jag hade föreställr mig. Det är mycket historia om amerikans ornitologi och bl a skriver författarna om Roger T. Peterson som hade svenska föräldrar och som gav ut en fältbestämningsbok för amerikanske fåglar 1934. Roger Peterson känner alla till som har ”Europas fåglar” som kom ut i början av 1950-talet. Roger Peterson var den som införde pilar till artkaraktärer  på sina fågelbilder för att förenkla identifiera. Hans bok blev mycket uppskattad och kommit i många upplager med totalt 7 miljoner ex. 

Men som bokens titel visar är boken en anti-katt bok. Författarna är helt negativa till katter men framför allt att katter får vara får vara ute i naturen. Med de antal katter som anges i USA är betydligt större än de som finns i Sverige även om man tar hänsyn till befolkningsmängd. Hur de skattningar av antalet som genomförts framgår inte. Det antal fåglar som katter tar anges med stora variationer. Möjligheten finns ju också att fågelkoncentrationerna är större i USA än t ex här i Sverige. Författarna har inte heller några exempel på att någon fågalart i USA skulle ha minskat avsevärt just beroende på katters predation förutom på mindre öar vilket ju är känt sedan länge. Författarna framhåller också på ett ställe att det kan finns många orsaker till fågelarters minskande populationer. 

Men det jag är mest kritiskt till är en diskussion om additivitet. Jag har skrivit om detta i min bok ”Jaktkritik” då jag anser att just jakten är en faktor som är additiv; alltså ökar dödligheten mer än den skulle vara utan jakt. Jag anser att jakt dödar slumpmässigt alltså även djur som skulle ha överlevt om inte jakten hade dödat dem. Enligt Darwins naturligt urvals princip så är det de bäst anpassade som för sina gener vidare. De "bäst anpassade" bär en komplex sturktur. Man kan ju säga att de som flyr, är mest skygga och inte angriper jägarna hundar är de bäst anpassade i en kultur där jakt är vanlig. Men det är knappast de egenskaperna som borde främjas utan de som gör att arterna kan klara framför allt klimatförändringarna och många andra som avskogning och monokulturer. Men enligt min mening tar inte katter sina offer slumpmässigt utan är just en del av naturens selektiva rovdjur. Må vara att om katterna blir ”måmga” (vad de nu är) så kanske fåglarna väljer att försöka hitta andra ställen att häcka på och vistas på. Det finns exempel på att fåglar  ändrar strategi som t ex gräsänder som häckar i grenklykor, i stället för på marken, i stadsparker där det finns många hundar, katter och människor. 

Katter är inte vårt problem. Det är den minskande naturligs utveckling i naturen i skog och våtmarker och den pågående och accellerande globala uppvärmningen.    

Jaktkritik

 Nu har min senaste bok kommit ut och finns att köpa på Adlibris, Bokus och hos bokhandlare.

I en presentation står det: Människan - djuret: vårt moraliska förhållande till djuren

Djuren har stora genetiska och mentala likheter med oss människor. De har samma behov som oss, nämligen att få leva fritt från psykiskt och fysiskt lidande.

Kom gärna med din kommentar och/eller omdöme

Jaktkritik

 I flera radioprogram hat jag hört jägare ondgöra sig över det låga antalet älgar som nu finns att döda i årets älgjakt. Senastvar det i radions program ”klotet” som av någon underlig anledning hade ett helt program om detta. Programmakarna kanske inte hade något annat att sända?

Det är dock märkligt då jakten sedan 2015/2016 har legat på drygt 80 000 ända till 2022 då 73 000 älgar dödades. Men redan 2007/2008 var älgstammen nera på dessa ca 80 000 dödade djur. Några år kom senare dödandet över 90 000. Älgstammen ökade kraftigt under 1960-talet då hyggesbruket blev vanligt och stora mängder sly av björk, asp och rönn växte upp mellan barrträdsplantorna. Det var då Hormoslyret var medöet som alltid användes för att få bort slyet då manuell röjning var alldeles för dyrbar. Men slyet var mums för älgarna och älgstammen växte nästan explosionsartat. Från att älgstammen på 1950-talet hade skjutits av med ca 20 000 - 30 000 djur per år till över 100 000 på 1970-talet för att nå "all time higt” 1979-1980 med 175 000 dödade älgar. Sedan låg avskjutningen kvar på över 100 000 många år för att sedan sakta dala till början av 2000-talet till 90 000 - 80 000 dödade älgar per år. 

Det finns aldrig en förklaring till några händelser. För vilda djur betyder givetvis tillgång till föda mycket men också den jakt som bedrivs. Inte bara hur många djur som dödas utan också på vilket sätt jakten bedrivs. Vid älgjakten har men alltid dödat signifikant fler handjur (tjurar) än hondjur (kor) vilket naturligtvis gkprt att inte alla kor hinner att bli befruktade under den höstliga brunsten. Dessutom är älgstammen utskjuten så att alldeles för få äldre djur finns i populationen vilket innebär att unga kor oftare föder en kalv i stället för två som oftare föds av äldre kor.

Jag anser att alla dessa felaktigheter i jakten spelae roll för de färre älgar som nu finns i alla fall på vissa håll. Men en sak till kanske är bäst att framhålla. Många av de jägare som fortfarande håller på att döda djur kom med i jakten under de ”goda” åren då älgstammen växte och tror att det ska vara likadant jämt och samt. 

De beräkningar av älgskador på tallplanteringar som inte har minskat trots att det påstås att älgstammen har minskat med en tredjedel kanske inte tar hänsym till att tallplanteringen kan ha minskat (alltså färre tallplantor för älgarna att äta av) då det i programmet sades att många skogsägare inte planterade tall just beroende på att de var rätta för älgskador.     

Jaktkritik

 Du som läser min blogg regelbundet vet att jag är en flitig bokläsare och att jag alltid hittar negativa tankar om jakt och jägare i flera av böckerna.

Så även i Per Wästbers ” Ung mans dagbok”  (W o W 1996). Boken är ett utdrag från hans dagbokfrån det att han är ”Från tolv till sexton år 1946-1950" som det står i undertexten. Dagboken skildrar en brådmogen ung man som har hela sin framtid klar för sig. Han ska bli författare och läser otroligt många böcker som knappast kan betraktas som barnlitteratur. Där ingår även lyrik. Hans pappa är redaktör för en stockholmstidning och känner många författare som även Per blir bekant med och umgås med. Per ägnar sina dagar med att försöka skriva en roman och få den utgiven på något förlag men har naturligtvis inte den mogenhet som krävs. Men han tjänar en del pengar på små historier som han får publicerade i SvD och Aftonbladet. 10 kr per styck vilket jag tycker är ett bra pris i mitten av 1940-talet. Borde nog kunna jämföras med  någonstans mellan 500 - 1000 kr i dag. 

Men han skildra också en del ofog som han och en kamrat utför, stjäl böcker, smällare, bryter sig in i övergiva hus i skärgården, slår sönder fönster, tar sig in på Gröna Lund (Tivoli) genom en dörr de sitter på ett intilliggand varv osv. 

I ett liet avsnitt skriver han ”Jag har dödat en levande varelse! Av en slump skadsköt jag en ladusvala som satt på en lina i båthuset, på 6 m avstånd. Jag dödade den genast därefter. Det var inte alls meningen och nu lämnas kanske ungarna att dö, svalan är den vackra ste och bästa bland fåglar; jag känner djup ånger  och för första gången något som kallas samvetskval och har svårt att sova under natten. Jag har gränslöst svårt att förstå jägarna.” 

Detta är skrivit den 18 juli 1948 så det är mycket troligt att ladusvalan hade ungar i boet just då. Ladusvalan har fler kullar på en sommar och det kan finnas ungar ända in i september.

Det är många som avskyr jakt men märkligt nog är det få som bryr sig. Hur kommer det sig? Jag tror att det beror på att få människor vet hur grym och meningslös jakten är. Ingen (?) alltför få  journalister tar upp jakten som ett problem för djuren just i fråga om skadskjutningar, hetsningar, och obiologiska sammansättningar av populationen och djurbestånd.  

Jaktkritik

 Hörde just på morgonekot en debatt mellan än lantbrukare och en jägare från Jägareförbundet. Lantbrukaren hade skador för 100 000 kr beroende på vildsvinen och var förbannad på grannar som utfodrade vildsvinen på vintern. Jägaren försvarade självfallet sitt nöje och ansåg att lantbrukaren hade sig själv att skylla eftersom jag själv kunda jaga och på så sätt minimera sina skador. Nu mer fanns det så gott om hjälpmedel vid jakten så han kunde verkligen decimera vildsvinsstammen. Men var jägaren inte brydde sig om var att fråga sig om lantbrukaren har lusten att jaga och om hans tid räckte till för detta. Det är ju inte en bonde som lider av vildsvinens framfart utan kostnaden anses vara 1 miljard i jordbruket. Dessutom orsakar viltskador också i skog och trafik skador för 18 miljarder enligt uppgifter i radion. Detta är inte rimligt att tillåta jägarna ska sköta ”viltvården”. Det är uppenbart att de inte klarar av detta att hålla viltstammarna på lämpliga nivårer. De dödar alltför många rovdjur som skulle sköta detta mycket bättre. Låt björn, varg och lodjur sköta detta så får vi biologiskt rimliga och sunda viltstammar. Nu på senare tid hävdas det från jägarhåll att vildsvin gör en miljönytta då de bökar och främjar mångfalden i skogarna. Men Sverige klarade sig bra i 250år utan vildsvin från slutet av 1700-talet till 1990-talet. Reducera vildsvinensantalet till 3 000 - 30 000. 

Jaktkritik

 Det som det talas mest om för närvarande är ju ”afrikans svinpest”. Det är en mycket allvarlig sjukdom då den är 100% dödlig. Något vaccin som är användbart finns inte. Nu är det vildsvin som har drabbats av svinpesten men alla lantbrukare med svinuppfödning är mycket allvarligt oroade. Skulle den afrikanska svinpesten komma i i en besättning så kommer alla svingårdar att beordras att avliva sina djur i ett mycket stort område från den smittade gården. Det kommer att bli mycket kostsamt för staten eftersom denna obligatoriska avlivning betalas av staten. Men för de som försörjt sig på sin svinuppfödning kommer det att bli ännu större kostnader då några nya grisar inte kan köpas in under kanske flera år och med mycket stora saneringsproblem. Det är kanske till och med omöjligt att överleva utan att ändra inriktning. Dessutom tillkommer det att fläskkött inte kommer att kunna exporteras från Sverige under överskådlig tid. Redan nu när ”bara” vildsvin i en mycket begränsad del av Sverige som har sjukdomen så har en del länder förbjudit import av sbenskat fläsk.

Varför blev det så här? Jo, uppenbarligen har någon turist (?) eller annan oförsiktig person tagit med sig skinka eller liknande produkt till Sverige och kastat rester i en avfallspåse och slängt den på en avfallsanläggning. Det är en orsak. Men kanske det värsta är att en del jägare har varit mycket angelägna att ha en stor vildsvinssatam. Det är allmänt känt att många jägare har flyttat vildsvin till marker där de inte har tagit sig själv för att ha ett jaktbyte som kan jagas under lång tid. Dessutom är det viktigt att ha många jaktbara djur då man säljer sin jakt till välbeställda jägare. Mycket känt är också att matning av vildsvin är mycket vanligt under vintern. I en debatt i riksdagen för att antal år sedan, då det fanns ledamöter som ville förbjuda denna utfodring, framhöll den dåvarande jordbruksministern Eskil Erlandsson att ”bara man använda svenska råvaror så var utfodringen OK”. Jag vill minnas att någon jägare hade lagt ut 6 ton! sockerbetor, Nu står vi här och problemet är större än det skulla vara om jakten inte hade varit så omhuldad utan att vildsvinsstammen hade hållits på en låg nivå. Detta skulle självfallet inte ha gjorts med tanke på att afrikansk svinpest skulle komma in i landet utan för att skydda alla de lantbrukare som har spannmålsodling och andra grödor som sin inkomst. Nu uppskattas det att vildsvinen ger skador för 1 miljard kronor varje år. 

Jägare skryter ofta att de reglerar djurstammarna men det är tvärs om. Tänk bara på den förstörelse av älgstammen som nu klart framträder. Sluta jaga men se till att vildsvinen försvinner genom att se till att de inte har föda under vintern.