Svar till mina belackare.
Varg och hund är samma art. Vargen ser hunden som en inkräktare i reviret och skyddar sig därför genom att angripa hunden. Alltså ett helt naturligt beteende.
Jägaren håller inte inne med skottet för att förvissa sig om vad han/hon skjuter på. Det är ett oacceptabelt beteende och synnerligen graverande. Den jägaren borde inte inneha vapen eller ännu mindre få vara ute i skogen och använda vapnet. För hundägaren spelar procenten ingen roll. Han/hon mister sin hund oberoende på vilket sätt den dödas.
Jag kan mycket väl tänka mig att polisen sköter sökningen av skadat vilt. Poliser har vapenskicklighet och hundar som kan spåra. Kostnaden som jägarna får för sin spårning skulle ju kunna gå till polisen. Kostnaden tas ur viltvårdsfonden och man skulle ju kunna tänka sig att också bilisterna stod för en del av kostnaden genom sin trafikförsäkring. Som det idag är utnyttjar många jägare sin uppgift att söka skadade djur som utpressning. De vägrar att utföra uppgiften då de inte får sin vilja igenom i rovdjurspolitiken. Detta skulle en annan huvudman för sökningen kunna sätta stopp för.
Vilka öppna soptippar finns det idag? Dessutom finns det flera vetenskapliga undersökningar som visar att jakt på kråk- och måsfåglar inte minskar populationerna. ( se Naturvårdsverkets meddelande SNV PM 1434 och 1734). Det effektiva sättet är att minska fåglarnas möjligheter att finna föda under vintern. Detta åstadkoms genom t ex att inte slänga ätbart på tippar. "Viltvården" är en skam och har inget berättigande.
Läs hemsidan: www.jaktritikerna.seoch gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik-essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida
måndag 21 oktober 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar