Jag har alltid tyckt att skyddsjakt skulle vara den enda jakten. Att inte förlora ekonomisk genom att tamdjur dödas av rovdjur utan få ersättning eller döda rovdjuret som angriper fåren eller eventuellt andra tamdjur skulle kunna få fler att tjuvjaga fler rovdjur i Sverige. Men så har inte blivit fallet. Tjuvjakten har inte minskat överhuvud taget och skyddsjakten tillåts alltid trots att det ibland inte är klarlagt om det är ett vilt rovdjur som stått för dödandet och/eller att endast några få tamdjur har dödats.
Då inget har förbättrats för rovdjuren så anser jag nu att ägarna av tamdjuren måste skydda sina djur på ett mer säkert sätt. Krav skulle ställas på att alla fårbesättningar ska skyddas med tillräckligt säkra el-stängsel. Även om man idag inte har rovdjur i sina närmstliggande marker. För rennäringen med vandrande djur skulle naturligtvis detta inte är någon lösning. Men jag anser att rovdjur ingår i kulturen runt renskötseln. Varför renbeteslandet ska vara fritt från rovdjur kan jag inte förstå. Renbeteslandet är ju trots allt mer än halva Sverige. Det finns (har funnits?) en överenskommelse mellan staten och samebyarna att samebyarna ska kompenseras av staten enbart att det finns rovdjur bland rovdjuren. Ersättningen är olika beroende på om det finns enstaka, flera eller avlande familjer befinner sig i områden där renar finns. Varför denna överenskommelse inte fungerar vet jag inte men den borde absolut tillämpas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar