Jag har nu läst ”Den härskande klassen” av Bengt Ericson som väl vill skapa en indignation mot de som tjänar mycket pengar. Men duktigt folk har alltid gjort karriär och tjänat mycket pengar. Så har det alltid varit och kommer att förbli. Men det är inte det jag fäste mig vid när jag läste boken utan en helt annan sak som jag berörde i förra bloggen. En del religiösas okänslighet för djurs lidande.
Bengt Ericson menar att Göran Persson köpte (mutade) sig till Miljöpartiets lojalitet genom att inrätta en ny myndighet ”Djurskyddsmyndigheten” 2004. När sedan den borgliga regeringen tillkom 2006 lades myndigheten snabbt ner. Men innan dess hade KD:s ledare Göran Hägglund gjort ett uttalande när myndigheten hade föreslagit att levande fisk inte skulle få användas som agn. Så här uttryckte sig Göran Hägglund (enligt boken) ”Djurskyddsmyndigheten tycks blivit en lekstuga för djurrättsaktivister” ”Vad ska man få göra som svensk?Får man slå ihjäl en mygga?Får man agna med en mask?Får man delta i älgjakten?” Får man som partiledare lägga sig på ett så lågt plan frågar jag mig.
Men påpekar Bengt Ericson ”Ytterst avgörande var nog den rättskampanjsom Djurskyddsmyndigheten drivit, och förlorat, mot enskånsk köttbonde, för övrigt prisbelönt för sigmiljöprofil. Kravet var att uppfödaren skulle bygga en ligghall, åt kor som gick ute året runt och så hade gjort under flera decennier.”
Nu är det lag på ligghaller båge för kor och hästar (och andra arter som går mer än 12-16 timmar ute då det inte går att beta. Läs gärna på Jordbruksverkets hemsida.
Det är inte lätt att vara pionjär och en del självklarheter tar lång tid för många att förstå. Vart Matz Hannarström tog vägen efter avgången som GD framgår inte i boken
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar