I det senaste numret av Vår Fågelvärld (Sveriges ornitologiska förenings tidskrift) så finns det en artikel om sädgäss. Forskare från SLU i Umeå försöker få klarhet i underarter inom släktet Anser fabalis (taiga - tundrasädgås) förhåller sig till varandra. Så här står det i artikeln "Att hålla ordning på dessa två i fält är nod så svårt redan." "Vi anser att det finns starka skäl att tro att det förekommer en mängd olika grupperingar inom artkomplexet, inte bara underarter." Om dessa funktionella grupper kan påvisas utgör de en väsentlig del av sädgåsens biodiversitet och är värda att bevara. Att endast bevara arten sädgås duger då inte längre".
Men med detta sagt så talar man om att Svenska Jägareförbundet stödjer deras forskning i följande mening: "Svenska Jägareförbundets mål är att sädgåsjakten ska vara hållbar och förbundet stödjer därför vår forskning".
Jag tycker att det visar på en häpnadsväckande naivietet från forskarnas sida och okunskap om de stora skadskjutningar som gåsjakten innebär. 60% av äldre gäss (3-4 år sedan kan man man inte åldersbestämma gäss) har hagel i kroppen vilket måste vara till nackdel i en hård naturlig miljö. Dessutom innebär ju jakten risken att de grupperingar som forskarna värnar om riskerar att decimeras. Visserligen skjuts mellan 2000 - 4000 sädgäss per år i Sverige men jakten är naturligtvis helt onödig. När bönder tillfrågades om sädgässens påverkan på grödorna så ville ingen ha skyddsjakt utom en som sedan sålde jakten till hugade jägare! Snacka om girighet!
Det är alltid svårt att få pengar till forskning och forskarna tar väl alla chanser men mer etik tycker jag att man kunde ha.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna
Visar inlägg med etikett slu. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett slu. Visa alla inlägg
torsdag 18 april 2013
lördag 3 november 2012
Jaktkritik
Nu har jag läst "Om svenskars inställning till jakt och vargjakt!" av Anders Kagervall, Camilla Sandström, Göran Ericsson och Per Ljung vid SLU i Umeå.
Många har tillfrågats om sin inställning i jaktrelaterade frågor och får självklara svar: T ex jagar man äter man mer viltkött och viltköttet har större betydelse för hushållsekonomin än i andra hushåll. Den totala svarsprocenten är 47%.
Men det är ett par andra delar i undersökningen som jag vänder mig mot och anser att slutsatserna inte är vetenskap utan personligt tyckande. Jag tar upp två delar:
På frågan om inställning till jakt får de deltagande i undersökningen frågan: Vilken är din grundinställning till jakt? De tillfrågade får bara två svarsalternativ: Är positiv eller accepterar jakt. När undersökningen anser att 79% accepterar jakt kan man undra om 21% spontant svarade Är negativ till jakt trots att svarsalternativet inte fanns med? Men det jag mest vänder mig mot att undersökningen menar att acceptansen har ökat sedan 1980 och menar då att acceptansen då var 72%. Den undersökning som författarna refererar till finns i utredningen Vilt och Jakt (SOU 1983:21) och där har svarsalternativen varit fyra. Jag är positiv till jakt, Jag accepterar jakt, Jag är tveksam till jakt och Jag är negativ till jakt. Om jag skulle svara på frågan om jag accepterar jakt så måste jag svara Ja eftersom jag anser att jakt på älg och vildsvin idag är en nödvändig jakt för att undvika alltför allvarliga följder av större viltstammar. Men för övrigt är jag negativ. Hur man kan få att acceptansen har ökat (från 72 % i 1980-års undersökning till 79% 2009) när ett svarsalternativ inte finns med (Jag är tveksam till jakt). Snarare har väl jaktmotståndet ökat från 10 % (Jag är negativ till jakt) i 1980 års undersökning till 21% i 2009 års undersökning?
Den andra delen i underökningen som jag har invändningar mot är frågan om vargjakt. I undersökningen till frågas 2 350 personer i hela landet och man får 53% svar. 53 % svarar ja på frågan om det är acceptabelt att man reglerar antalet vargar med hjälp av jakt.
För det första finns det alltid en felprocent som inte är angiven men ligger med det antal som anges på ca 3% då en fråga är tvådelad. Men här finns alternativet Vet ej också med som försvårar analysen. Men det är framför allt slutsatsen jag vänder mig mot. "En majoritet av svenskarna anser således att licensjakten som pågick under två år var acceptabel".
Slutsatsen är helt befängd då frågan inte ställs. Dessutom står det inget om bortfallet. Var vargnegativa och/eller jaktpositiva mer representerade bland de som svarade? I de övriga undersökningarna är svarsprocenten högre i norra Sverige där också jakten är mest accepterad. Att skriva "svenskarna" är ett personligt tyckande och inte vetenskap.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna
måndag 20 april 2009
Jaktkritik
I förra veckan läste jag en notis i DN att 39 527 viltolyckor inträffade i Sverige 2008. Men SLU- forskare som gjort studien trodde att viltolyckorna kunde vara dubbelt så många. För att få mer kunskap gick jag in på SLU:s hemsida men fann ingen ny information. Däremot när jag sökte på viltolyckor fann jag en avhandling från 2003 av A.Seiler (http://diss-epsilon.slu.se/archice00000219/02/silvestria 295-sammanfattning.pdf.) . Något märkligt byggde avhandlingen på uppgifter från 1992. I avhandlingen framgick att ca 165 000 däggdjur dör i trafikolyckor. Av dessa djur vara ca 10 000 älgar, 50 000 rådjur, 70 000 harar, 25 000 grävlingar och 9 000 rävar. Nu var rådjuren och hararna betydligt fler i början av 1990-talet och rävarna färre. Men SLU:s gissning om att närmare 100 000 däggdjur körs över varje år är tydligen inte helt galen. Det är ca en tiondel av vad jakten tar men enligt avhandlingen dör lika många grävlingar i trafiken som av jakt och denna onaturliga död hotar grävlingstammen.I dag har dock vildsvinen blivit ett allvarligt inslag bland de trafikdödade djuren.
Dessa trafikolyckor är ju inget som jägarna är skyldiga till. Bilister måste hålla lägre hastighet och vara mer uppmärksamma framför allt när de kör i skymning och gryning. Men jägarna skulle kunna göra en insats för att minska olyckorna genom att hålla framför allt älg- och vildsvinsstammarna på en låg nivå. De är ju framförallt dessa två djurarter som står för de allvarligaste olyckorna med till och med dödsfall.
se även hemsidan: http://hansynsfulljakt.webhop.net
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)