Jag har fått ett par kommentarer till min artikel i Aftonbladet och det jag skrivit på bloggen. Kommentarerna är alltid anonyma vilket jag tycker är fegt. De som skriver vågar tydligen inte stå för det man säger. Varför förstår jag inte. Skrev de ut sitt namn och e-postadress så kunde de få ett direkt svar.
Nu kommentarar jag ett par. Lodjursjakt i renbeteslanden har jag aldrig motsatt mig utan tvärs om ansett helt riktig. Det har jag skrivit om. Lodjuren har blivit upptryckta av jakt till fjällen där de inte varit naturliga. Men jag har också hävdat att samerna måste acceptera varg som har renar som sitt naturliga byte. Detta är också betydelsefullt för järven. I en överskommelse med Naturvårdsverket accepterade också sametinget detta. Men enskilda samer skjuter vargar illegalt. Alltså inga lodjur i renbetsmarkerna men dock vargar.
De som bjuder ut mig på jakt för att se hur bra jägarna tar hand om djuren vet inte att jag har sett jakt pågå. Läs gärna en tidigare blogg om andjakt. De siffror på skadskjutning som jag framför talar ett annat språk. Jag är övertygad om att många jägare är skickliga men de skadskjutningstal som jag redovisar tyder på att många inte är det.
I Aftonbladet har 260 kommentarer inkommit. De är naturligtvis av olika kvalitet. De är både positiva och negativa till det jag skriver. Men jag får aldrig någon bra förklaring på varför jägarna skall vara de som får bestämma den svenska faunans sammansättning. Någon kommentar menar att någon annan skulle "samhället" inte acceptera. Varför inte "samhället" skulle acceptera någon annan framgår inte.
Lär gärna vår hemsida: www.jaktkritikerna.se
tisdag 1 december 2009
onsdag 25 november 2009
Jaktkritik
I förra veckan visade TV9 tydligen ett program om jaktsafari i Afrika. Jag har inte sett programmet men det skulle tydligen handla om att jägare reser till Sydafrika för att skjuta djur som är uppfödda i inhägnade hägn enbart för att bli troféer. Enligt Hans Kronbrink i DN anser han " verksamheten är svår att kalla jakt". 250 dollar får man betala för ett vårtsvin och mellan 70 000 - 100 000 dollar för en noshörning.
Jag har mycket svårt att förstå kritiken. Varför är det mer förkastligt att betala 200 kr för en uppfödd fasan eller 240 för en uppfödd gräsand i Sverige? Är det för att man får kött av de sistnämnda i stället för en trofée? Människors preferenser är ju så olika och jag kan inte uppröras över att de skiljer sig när det gäller jakt. I Sverige finns det åtskilliga vilthägn där hjortdjur och vildsvin har så liten yta att röra sig på att de måste utfodras. Jakten inom dessa vilthägn är helt kommersiell men har den fördelen att alla djur som skadskjuts på ett mycket lättare sätt kan återfinnas då ytan är begränsad. Jag skulle kunna tro att denna jakt som är ledd av erfarna jaktledare är mycket bättre än den allmänna jakt som sker ute i våra öppna skogar.
I Afrika minskar ju denna troféejakt trycket på en inhemska faunan t ex noshörningar vilket måste vara till en fördel för faunan i stort. Jag hoppas naturligtvis att jakten sker under erfarna jaktledares uppsikt allt för att undvika skadskjutningar som är jakten stora etiska problem.
Se även: www.jaktkritikerna.se
Jag har mycket svårt att förstå kritiken. Varför är det mer förkastligt att betala 200 kr för en uppfödd fasan eller 240 för en uppfödd gräsand i Sverige? Är det för att man får kött av de sistnämnda i stället för en trofée? Människors preferenser är ju så olika och jag kan inte uppröras över att de skiljer sig när det gäller jakt. I Sverige finns det åtskilliga vilthägn där hjortdjur och vildsvin har så liten yta att röra sig på att de måste utfodras. Jakten inom dessa vilthägn är helt kommersiell men har den fördelen att alla djur som skadskjuts på ett mycket lättare sätt kan återfinnas då ytan är begränsad. Jag skulle kunna tro att denna jakt som är ledd av erfarna jaktledare är mycket bättre än den allmänna jakt som sker ute i våra öppna skogar.
I Afrika minskar ju denna troféejakt trycket på en inhemska faunan t ex noshörningar vilket måste vara till en fördel för faunan i stort. Jag hoppas naturligtvis att jakten sker under erfarna jaktledares uppsikt allt för att undvika skadskjutningar som är jakten stora etiska problem.
Se även: www.jaktkritikerna.se
tisdag 17 november 2009
Jaktkritik
I ett nummer av en lokal gratistidning (Mitt i Söderort) finns ett stort uppslaget reportage om fasanjakt utanför Uppsala. Jag kan fråga mig varför detta skall vara infört i denna lokaltidning. Men hur som helst i reportaget skildras en fasanjakt som utförs av 10 personer och tre hundar. Fasanjakten kostar 900 kr plus 200 kr för varje skjuten fasan. Dessutom kostar geväret 40 000 kr så det är ju ett överklassnöje. För det här är verkligen den sämsta av alla jakter. Den är fullkomligt onödig. Fasanerna är uppfödda i burar tills de sätts ut i augusti och skjuts i oktober. Är man mycket sugen på fasankött skulle man mycket billigare och mycket mer humant föda upp dem som höns. Nu föreligger det stor risk för att skadskjuta någon fågel. Detta berörs i slutet av artikeln där jaktledaren får utgjuta sig över vilken medkänsla han har för viltet.
Men jakten är Sveriges största djurskyddsproblem. Varje år skadskjuts 100 000-tals djur. Skulle all den meningslösa jakten som denna fasanjakt förbjudas skulle djurens lidande och plåga minska drastiskt.
Se vår hemsida: www.jaktkritikerna.se
tisdag 10 november 2009
Jaktkritik
I fööra veckan hörde jag på radio att jägarna i Norrbotten ville kunna åka skoter när de jagar lodjur. Visserligen framhölls att lodjuret inte skulle skjutas från skotern men lodjuret skulle tydligen uppspåras och kanske upphinnas med skotern. Anledningen var att jägarna ansåg den myckna snön försvårade lodjursjakten.
Ofta undrar jag hur en del jägare är funtade. Ingen hänsyn till de vilda djuren tycks existera. När det är mycket snö har också lodjuren det besvärligare och behöver all den ro för att kunna överleva vintern och då skall de slippa hetsas av jägarnas framfart. I Norrbotten gör inga lodjur någon skada. Norrbottensjägarna kan ju inte ens skylla på att lodjuren tar "deras" rådjur.
Jag hoppas verkligen att Länsstyrelsen i Norrbotten avvisar jägarnas krav.
Lodjuren gör ingen skada och skall fridlysas! Lodjuret är ett av våra vackraste djur och som svenska folket en gång röstat fram som vårt nationaldjur.
Sluta jaga lodjur!
Se också vår hemsida: http://www.jaktkritikerna.se/
Ofta undrar jag hur en del jägare är funtade. Ingen hänsyn till de vilda djuren tycks existera. När det är mycket snö har också lodjuren det besvärligare och behöver all den ro för att kunna överleva vintern och då skall de slippa hetsas av jägarnas framfart. I Norrbotten gör inga lodjur någon skada. Norrbottensjägarna kan ju inte ens skylla på att lodjuren tar "deras" rådjur.
Jag hoppas verkligen att Länsstyrelsen i Norrbotten avvisar jägarnas krav.
Lodjuren gör ingen skada och skall fridlysas! Lodjuret är ett av våra vackraste djur och som svenska folket en gång röstat fram som vårt nationaldjur.
Sluta jaga lodjur!
Se också vår hemsida: http://www.jaktkritikerna.se/
tisdag 3 november 2009
Jaktkritik
Jag fick en kommentar till en av mina bloggar som skrev om att några jägare hade varit ute på vildsvinsjakt i juni men skjutit en älg. Glädjande nog hade dessa jägare ställts inför rätta och dömts till 7000 kr i böter för att de jagat älg under en otillåten månad. Som personen i kommentaren skrev, blir man ju livrädd då man hör att jägarte inte kan skilja vildsvin från älgar. Det inträffar ju nästan varje år att jägare skjuter varandra eller andra skogsvandrare ibland t o m med dödlig utgång.
Detta är ju ett mycket allvarligt problem i alla fall i jämförelse med de "felskjutningar" som är legio när jägare är ute på fågeljakt. Åtskilliga fridlysta fågelarter skjuts men i dessa fall då dessa jaktbrott påtalas väljer alltid åklagarna att lägga ner åtalet. De anser att domstolarna inte kommer att fälla jägarna då det är alltför svårt att kräva att jägarna skall kunna skilja de olika arterna åt. Dödandet av fridlysta arter är inget litet problem utan förekommer i stor utsträckning. Jag vet om ett flertal fall där jägare har skjutit toppskarv (fridlyst) i stället för storskarv, sädgås (fridlyst i länet) i stället för grågås, snatterand (fridlyst) i stället för gräsand och skogsduva (fridlyst) i stället för ringduva o s v.
Det enda sättet att bli av med denna kriminalitet är att förbjuda all fågeljakt. Fågeljakten står också för en alltför stor skadskjutningsprocent för att den skall kunna betraktas som acceptabel.
Läs också hemsidan: www.jaktkritikerna.se
Detta är ju ett mycket allvarligt problem i alla fall i jämförelse med de "felskjutningar" som är legio när jägare är ute på fågeljakt. Åtskilliga fridlysta fågelarter skjuts men i dessa fall då dessa jaktbrott påtalas väljer alltid åklagarna att lägga ner åtalet. De anser att domstolarna inte kommer att fälla jägarna då det är alltför svårt att kräva att jägarna skall kunna skilja de olika arterna åt. Dödandet av fridlysta arter är inget litet problem utan förekommer i stor utsträckning. Jag vet om ett flertal fall där jägare har skjutit toppskarv (fridlyst) i stället för storskarv, sädgås (fridlyst i länet) i stället för grågås, snatterand (fridlyst) i stället för gräsand och skogsduva (fridlyst) i stället för ringduva o s v.
Det enda sättet att bli av med denna kriminalitet är att förbjuda all fågeljakt. Fågeljakten står också för en alltför stor skadskjutningsprocent för att den skall kunna betraktas som acceptabel.
Läs också hemsidan: www.jaktkritikerna.se
tisdag 27 oktober 2009
Jaktkritik
I går läste jag en liten notis om att bilisternas skyldigheter vid viltolyckor skall skärpas vid årsskiftet. Idag har man skyldighet att rapportera om djuret är skadat eller dött men från årsskiftet måste man ta kontakt med polisen även om man bara sammanstött med djuret. Syftet med lagen är att minska djurens lidande.
När kommer myndigheterna på att även jakten måste i grunden reformeras. Jakten är idag Sveriges största djurskyddsproblem. Det första och enklaste för att skydda djuren mot lidande och plågsam död är att minska antalet jaktbara arter. När genomförs detta?
Läs även hemsidan: www.jaktkritikerna.se
När kommer myndigheterna på att även jakten måste i grunden reformeras. Jakten är idag Sveriges största djurskyddsproblem. Det första och enklaste för att skydda djuren mot lidande och plågsam död är att minska antalet jaktbara arter. När genomförs detta?
Läs även hemsidan: www.jaktkritikerna.se
onsdag 21 oktober 2009
Jaktkritik
När älgjakten kommer i gång i början av september i norra Sverige och i oktober i södra Sverige råkar alltid björnarna illa ut. Så fort som en älgjägare ser en björn skall han / hon tydligen alltid skjuta.
Enligt tidningsuppgifter sköts elva honor med ungar vilket är förbjudet och tio björnar påsköts men sprang i väg från platsen bara i Jämtland vilket är drygt 14% av hela kvoten (70 björnar). I Västerbotten och Gävleborg eftersöktes tre björnar per län och en hittades död. I Västernorrland hade man sju eftersök men fann att de alla var bommar.
När personal från länsstyrelsen i Jämtland har besiktigat björnar som fällts finner man att de skjutits med 4 - 5 skott vilket tyder på att skotten tagit dåligt och björnen plågats. En björn hade ett veckogammalt skotthål genom kinden vilket tyder på att den skjutits rakt framifrån, vilket är mot alla rekommendationer.
Ordföranden i Jägarnas riksförbund (alltså inte Svenska Jägareförbundet) menar att det är statens rovdjurspolitik som är skulden till de dåliga skotten! Att inte ta mer ansvar för sina skott är oerhört svagt! Men han menar att jakt vid åtel som förbjöds 2001 skulle lösa problemet med skadskjutningen. Men risken är att honor med ungar låter ungarna vänta i skogen medan hon själv går fram till åteln och där kan bli skjuten. Dessutom menar Naturvårdsverket att björnarna kan bli sk "problembjörnar" som söker mat i människors närhet.
För övrigt borde inte björnjakt förekomma. Den gör ingen allvarlig skada och de eventuella björnar som kommer nära människor i byar kan ju skyddsjagas och inte de som fredligt går långt från hus och hem, vilka är de som faller för jägarnas kulor.
Se vår hemsida: http://www.jaktkritikerna.se/
Enligt tidningsuppgifter sköts elva honor med ungar vilket är förbjudet och tio björnar påsköts men sprang i väg från platsen bara i Jämtland vilket är drygt 14% av hela kvoten (70 björnar). I Västerbotten och Gävleborg eftersöktes tre björnar per län och en hittades död. I Västernorrland hade man sju eftersök men fann att de alla var bommar.
När personal från länsstyrelsen i Jämtland har besiktigat björnar som fällts finner man att de skjutits med 4 - 5 skott vilket tyder på att skotten tagit dåligt och björnen plågats. En björn hade ett veckogammalt skotthål genom kinden vilket tyder på att den skjutits rakt framifrån, vilket är mot alla rekommendationer.
Ordföranden i Jägarnas riksförbund (alltså inte Svenska Jägareförbundet) menar att det är statens rovdjurspolitik som är skulden till de dåliga skotten! Att inte ta mer ansvar för sina skott är oerhört svagt! Men han menar att jakt vid åtel som förbjöds 2001 skulle lösa problemet med skadskjutningen. Men risken är att honor med ungar låter ungarna vänta i skogen medan hon själv går fram till åteln och där kan bli skjuten. Dessutom menar Naturvårdsverket att björnarna kan bli sk "problembjörnar" som söker mat i människors närhet.
För övrigt borde inte björnjakt förekomma. Den gör ingen allvarlig skada och de eventuella björnar som kommer nära människor i byar kan ju skyddsjagas och inte de som fredligt går långt från hus och hem, vilka är de som faller för jägarnas kulor.
Se vår hemsida: http://www.jaktkritikerna.se/
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)