söndag 30 juni 2013

Jaktkritik

I senaste numret av Ornis Svecica (nr 1 2013) ägnas hela numret år inventeringar av gäss från 1977/78 till 2011/2012.
Gässen har ökat markant sedan 1970-talet och de arter som är flest är grågäss, sädgäss, kanadagäss och vitkindade gäss. Dessa arter har sjudubblat sin numerärer sedan inventeringarna började. Detta är ju glädjande.  Men har också medfört problem för många bönder som ser att gässen äter upp höstsådd säd. Tidigare har många av "våra" gäss flyttat till Spanien och nordsjökusten t ex i Holland. För att bönderna inte ska få sina åkrar uppätna så har skyddsjakt tillåtits även om det finns allmänna jakttider för grågås, sädgås (i vissa län) och kanadagås. Många studier har företagits för att se hur man i stället för jakt skulle kunna få mindre skador av gässen.
I en av artiklarna i tidskriften så har inventeringar gjorts i sydvästra Skåne för att utröna vilka marker som gässen helst uppehåller sig i de de söker föda. Resultaten presenteras på följande sätt:
"Genom att jämföra gässens fältval då de hade tillgång till mer än en fälttyp fick vi fram följande preferenslista (högst preferens först): skördad vete - spillsäd - sockertbetsspill - spillpotatis - höstsäd - höstraps. Detta tyder på att gässen under månaderna oktober - januari sällan orsakar några problem för jordbrukarna i denna del av landet. Så länge gässen har tillgång till skördespill visar de föga intresse för höstsådda grödor. Dessutom tål höstsäd ett högt betestryck utan negativa effekter. Det gäller däremot inte raps, där redan redan ett svagt betestryck kan förorsaka betydande skördeförluster. Eftersom raps huvudsakligen betas då inga andra fälttyper finns tillgängliga, oftast beroende på att de är täckta av snö, skulle detta vara en god strategi att koncentrera försöken att skrämma gässen till just de tillfällena."
Dylika studier borde läsas av ansvariga på länsstyrelser som är ansvariga för de skyddsjaktsinsater som anses behövas för att skydds bönders grödor. Jakt på gäss orsakar allvarliga jaktskador och undersökningar visar 60 % av gässen som är äldre an 4 år har hagel i kroppen.
Kunskap om hur gässen väljer föda på vintern skulle hjälpa jordbrukare att få mindre skador och dessutom skulle många gäss slippa skottskador med det lidande som dessa medför.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna

onsdag 26 juni 2013

Jaktkritik

Jag läser i tidningen att Naturvårdsverket vill införa licensjakt på säl (gråsäl, vikare, knubbsäl; det framgår inte av notisen om det gäller alla arter). Tidigare har skyddsjakt förekommit på ca 300 - 400 gråsälar (jag har inte mina papper här på landet så jag är osäker på antalet som beviljats).
Skillnaden mellan skyddsjakt och licensjakt är att licensjakten inte är knuten direkt till det fasta fiskeredskapet utan skulle kunna bedrivas även på annat håll. I notisen framgår det att sälar orsakar allvarliga skador på fiskeredskap och att sälarna ökar (35 - 40 000 gråsälar och ca 10 000 vikare i Östersjön och 17 000 knubbsälar i Skagerrak och Kattegatt). Detta gör att skadorna också ökar. Antalet som ska få dödas anges inte utan Naturvårdsverket vill ha en ändring av jaktförordningen och har därför vänt sig till regeringen. Ett stalltips är att Eskil Erlandsson beviljar detta.
Min invändning är att säljakten är mycket svår och att det behövs mycket strikta föreskrifter för att jakten ska få bedrivas. Vid skyddsjakten fanns bestämmelser om att dykare skulle finnas tillgänglig för att kunna bärga sälen så att man visste att sälen hade skjutits till döds och att skytten skulle stå på fast mark och inte fick utnyttja båt. Det är ju oftast endast huvudet som sälen visar och detta är ju en mycket liten skottyta.
Jag hoppas om nu licensjakten kommer tillstånd att säkerheten vid jakten inte minskar och att antalet blir ett minimun just för att ju fler skott som avlossas desto fler skadskjutning. Sälar kan ju inte heller eftersökas och drunknar vilket måste betecknas som "onödigt lidande" som ju inte får förekomma vid jakt enligt jaktlagen.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna

lördag 22 juni 2013

Jaktkritik

Till anonym: Jag förstår inte hur du kan vara riskanalytiker. Du är ju konspiratorisk och du kan ingen biologi. Varken varg eller björn har människor som bytesdjur och deras bytesdjur kommer aldrig att ta slut eftersom det alltid finns ett jämviktförhållande mellan rovdjur och bytesdjur.
Jag anser att vår verklighetsbild och kunskaper är alltför väsensskilda för att det ska vara meningsfullt att fortsätta vårt bloggsamtal.

Läs hemsidan:www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna

torsdag 20 juni 2013

Jaktkritik

Till anonym jägare: Visa gärna varför rovdjur är farligare än människor med din kunskap i riskanalys.
Ingen människa har kommit till skada genom vargangrepp på 200 år. Två har dödats av björn på 100 år (ingen svamp- eller bärplockare utan en jägare som skadskjuit en björn och ett oklart fall)
Jag har goda matematiska kunskaper och har under många år undervisat studenter i statistik på Stockholms universitet så du kan navända avancerade beräkningar och formler.
jag inser att det i denna blogg kanske inte är möjligt att redogöra för beräkningarna men skicka gärna ett brev till mig. Adressen hittar du på Google eller Eniro.

Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna
.

tisdag 18 juni 2013

Jaktkritik

Det är synd att den anonyme jägaren är rädd för våra rovdjur. Han borde vara mycket räddare att vara ute och jaga tillsammans med jaktlaget. Det dör 1 till 2 jägare varje år i Sverige. Det är dock en minskning från en nivå på 4 á 5 för ca 20 år tillbaka. Säkerheten har visserligen ökat men jakten är fortfarande den farligaste hobbyn i Sverige med uteslutande av sjukdom.
Dödstalet bör ju ses i sammanhanget att ingen dödats av varg på 200 år och 2 personer av björn under 1900-talet. Då var en jägare som skadskjutit björnen först och den andra försökt skydda sin hund från björnangrepp.
Det är ganska typiskt att en del personer inte kan skilja på risker. Det är naturligtvis bl a mycket större risk att dö att då när man sätter sig i bilen och åker ut på våra väger.  Det är dock oförsvarligt att jägaren skrämmer upp sina barn för varg. Det är inte bra att barn blir rädda och stressas helt i onödan.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikern

lördag 15 juni 2013

Jaktkritik

Som svar till den anonyme jägaren:
Eftersom jag ofta är ute i skogen träffar jag då och då på jägare. Vid flera tillfällen har jag blivit beordrad att lämna skogen eller en gång tillsagd att gå på egen risk. Men det ska också sägas att vid något tillfälle har det varit fritt fram att fortsätta att gå.
Nu är det ju så att det är farligare att gå i skogen då jakt pågår. Förutom att jaktkamrater skjuts till döds så har ju även skidåkare och bärplockare dödats av jägare.
INGEN har dödats av varg i Sverige sedan en halvtam varg dödade några barn i början på 1800-talet. De som dödats av björn har varit en som skadskjutit björnen först och den andra försökt att freda sin hund då björnen försökt att komma åt den på en gård. Händelsen är dock en efterkonstruktion och ingen vet exakt vad som hänt.
Slutsatsen är att man ska vara försiktig då jakt pågår men är man inte beväpnad och försöker döda björnar kan man helt lugnt gå i skogen.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna.

måndag 10 juni 2013

Jaktkritik

Till den anonyme jägaren.

Hur många tar hand om räv- och bäverskinn? Ser någon, en person med rävpäls idag? Än mindre med bäverpäls.
För kanske 20 år sedan var jag på Disamarknaden i Uppsala och där fanns en person med ett par rävskinn. Dom hade han enbart för syns skull eftersom Disamarknaden ursprungligen var en pälsmarknad. Men "ingen köper rävskinn idag och färre tycker att det är värt att bereda skinnen" var hans kommentar.
Det är utmärkt att jägare söker efter trafikskadat vilt. Men de görs inte gratis så någon större uppoffring är det nog inte.
Viltvatten och stödutfodring är ju bara till för att jägarna ska få fler djur att döda och alltså inget ideellt arbete eller med tanke på djuren.
Om inte den s k viltvården fanns och rovdjursjakten upphörde skulle den svenska faunan vara mer individrik och sundare.

Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna  

söndag 9 juni 2013

Jaktkritik

Till den anonyme jägaren.
Vem äter de 100 000 kråkorna, de 50 000 skatorna? de 60 000 kajorna?, de 40 000 nötskrikorna?, osv Gråtrutar (12 000), fiskmåsar (7 000) , storskarvar (8 500), grävlingar 28 000), rävar (60 000), minkar (10 000), mårdar (8 000) , bävrar 8 000), illrar (4 500)? (Jägareförbundets egen statistik)
Läs hemsidan www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna.

lördag 8 juni 2013

Jaktkritik

Den anonyme jägaren skriver att jag inte respekterar honom. Jag har ingen aning om vem han är. Det är jakten som jag är kritisk till.
100 000-tals djur skadskjuts varje år i Sverige.
350 000 djur skjuts och kastas sedan på sopbacken. Denna jakt kallas viltvård!
Jägarna äger inte djuren och ska därför inte bestämma hur den svenska faunan ska vara sammansatt.
Jag uppmanar jägaren att läsa Pelle Strindlunds "Jordens herrar" där resonemangen också kan syfta på jakten.
Jakt innebär dödandet av varelser som lika gärna som vi vill leva. De har samma fysiologiska egenskaper och en del människor har sämre mentala förmågor än djur men vi skulle aldrig tänka oss att döda dessa individer.
Enligt min mening är 90% av jakten i Sverige inte på något sätt berättigad. Om jägarna inte vore så hatiska mot rovdjur skulle snart rovdjuren se till att stammarna av älg och vildsvin vore hanterliga för både trafik, skog och grödor.
Läs hemsidan: jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen jaktkritikerna

onsdag 5 juni 2013

Jaktkritik

I ett pressmeddelande skriver låtskrivaren Rob Cass om sången "Badger swagger" att "den här låten är mitt ödmjuka försök att stoppa den meningslösa slakten på grävlingar". Detta beror på att den brittiska regeringen beslutat att införa skyddsjakt på grävlingar. Bland de medverkande på singeln finns Slash, Brian May och sir David Attenborough.
När kommer en svensk popstjärna att ställa sig upp för djuren i naturen?
Drygt 18 000 grävlingar om året dödas meningslöst i Sverige per år. Grävlingarna ingår i den sk viltvården men ingen kan förklara varför dessa djur ska dödas. De gör ingen skada och de eventuella ägg som de äter upp ger inte fler fåglar för jägarna att döda.
I en avhandling från Grimsö för ett antal år sedan (jag sitter på landet och har inte tillgång till mina skriverier så jag kan inte kolla exakt när avhandlingen kom) är författaren orolig för att trafiken skulle döda alltför många grävlingar så att stammen skulle minska. Men varför dödar man grävlingar helt i onödan?
Svar till den som alltid anonyme jägaren: Är det till att tillhöra naturen att döda? Vad är vi 97% som inte gör det? Jag tror att jag är ute i naturen fler timmar än de flesta jägare och jägarna tar bort naturupplevelser för mig genom att minska individantalet i naturen. Varför är min rätt mindre än jägarnas? Men som jag många gånger skrivit att djur som gör allvarlig skada som älg och vildsvin idag måste regleras med jakt innan rovdjursstammarna blivit så stora att de kan sköta regleringen.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna