Det man är intresserad av det ser man. Den som tycker om mode ser vad andra har på sig, de som är intresserad av bilar vet vilken märken grannarna har, den som får barn ser barnvagnar över allt osv. Jag ser för mig positiva uttalanden om jakt.
Jag har just läst senaste numret av tidningen VI och läst om konstnären Jockum Nordström. I texten står det "...men nu är människan minoritet (i Nordströms målningar). Djuren får hans sympati medan människan porträtteras som patetisk jägare som druttar på ändan och skadeskjuter sig själv."
Jag ser också Jockum Nordströms målning (ar?) som en tanke hos honom att djur är något vi ska värna. Jag tycker också att jag ser fler och fler som börjar ifrågasätt mångas syn på djur. Bara som en liten detalj så säger författaren Bengt Ohlsson i gårdagens (1/1-22) program "Allvarligt talat" (fritt ur minnet): "att när vi stannar vid vägkrogen för att äta en hamburgare så tänker vi att det är bara en av miljoner och att jag tyckte mig ha hört att djurhållningen nu blivit bättre så det gör inget att jag äter en."
Men just nu på Ekot (P1) så sänds en intervju med jägare som deltar i licensjakten på varg utan ett ifrågasättande om jakten och dess nödvändighet. Jag undrar varför sänds ett sådant inslag i public service?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar