fredag 25 december 2020

Jaktkritik

 I programmet "Allvarligt talet" (Sveriges radio P1) där programansvariga alltid svarar utomordentligt och intelligent på allehanda frågor från lyssnare. Jag rekommenderar lyssning av alla program.

I den senaste programmet frågade en man varför så många köper prylar och kläder i onödan. Svaret blev att köpen tillfredsställde människor som behövde sysselsättning och oftast är tanken på ägandet som är det viktigaste och köpet blir snart mindre viktigt. I detta sammanhang framhölls Blaise Pascal (1623-1662) matematiker och filosof som menade att jakten just var en sådan sysselsättning. Det var jakten som var det viktiga inte den stackars haren bytet som jägaren skulle kunna bemäktiga sig.

Det stämmer mycket väl med enkätundersökningar som gjorts bland jägare. När man frågor jägare varför de jagar som svarar nästan 100% "naturupplevelser" och i en fallande skala "komma hem till hembygden", "träffa kompisar", "vara tillsammans med hunden" osv. "Få kött" kom först på åttonde plats.

Varför inte gå ut i skogen och fotografera? Alla har ju en mobiltelefon och man kunde tävla om bästa älgbilden eller varför inte mer svårfångade djurbilder som t ex lodjur eller mård? Alla skulle vinna på detta. Djurens lidande skulle minska avsevärt och vi som är djur- och naturvänner skulle få fler chanser att se djur i vår natur.

söndag 20 december 2020

Jaktkritik

 När jag skickade ut minbok "Jaktkritik" (finns att köpa genom christianjutvik@hotmail.com 150kr+porto) i våras till ca 30 dagstidningar och några föreningstidskrifter så skrev ingen tidning om boken och ett par tidskrifter skrev recensioner utan ifrågasättande och Vår Fågelvärld att mina åsikter inte var SOF:s åsikter. Nu är SOF:s åsikter enkla enligt en skrift från 1988 som diskuterar fågelskydd nämligen kan fågeln ätas är det Ok att skjuta den annars inte. Någon diskussion om skadeskjutningar finns inte utom när det gäller gåsjakt som författaren till avsnittet själv har varit med om att undersöka. Detta resonemang är det som framför i det senaste numret av Bläcku (Gotlands Ornitologiska förenings tidskrift).

Jag har aldrig sett att någon ifrågasatt jakten berättigande. Jag anser att jakten inte bara är onödig utan att den på sikt förstör och utarmar våra vilda djurs populationer. För det första är jakten slumpmässig och dödar individer som skulle ha reproducerat sig till skillnad från det naturliga urvalets princip. För det andra strävar jägarna att ha så små rovdjurspopulationer som möjligt och ha så stora populationer av de djur de vill jaga, framför allt hjortdjur och kanske vildsvin. Tyvärr är vår kunskap om skadeskjutningar bristfälliga. Den forskningsinstans som ligger närmast tillhands för att bekosta dylika undersökning Viltforskningsrådet (administrerad av Naturvårdsverket men med dominans av jägare) beviljar inga medel till dylika underökningar. Jag känner till två föreslagna projekt som inte fått några medel.

Jag ifrågasätter också hur mycket som konsumeras av de fåglar som skjuts och som tas tillvara.  Jag har själv sett andjakt där inga eftersök gjordes av skadeskjuta änder och har också fått berättelser från fågelskådare om motsvarande iakttagelser. Dessutom finns berättelser om då t ex kungen med kompisar sköt fasaner i Ungern(?) lämnade dessa kvar på marken då då var oätliga beroende på att kropparna var fulla med blyhagel. Jan Danielsson (Mitt i naturen SVT) visade vid ett tillfälle ripor som stoppas under en sten troligen beroende av samma anledning. Jag hörde också på radio hur viktigt det var att inte träffa tjädern i bröstmuskeln (troligen beroende på blymängden även om detta inte uttalades). Hur många änder råkar inte ut för samma sak. Hur många orkar plocka änderna och plocka bort haglen och dessutom ta bort en del runt om haglet och dess ingångshål för att slippa blyförgiftning? Jag har träffat gåsjägare som menar att äldre gäss är oätliga då köttet är segt och trådigt. Höns som kunde köpas förr i tiden måste kokas i timmar innan de kunde sättas fram för att ätas. 

Ingen vet hur stor del av fågelköttet som äts. Vi kommer aldrig att få veta detta heller då det inte finns någon vilja att undersöka detta. 

Okunnigheten och likgiltigheten är stor om allmänheten men jag har alltid förundrats över att djur- och naturvänner inte bryr sig mera. Förutom det djurplågeri som jakten innebär så förlorar vi ca 1 miljon möjligheter till upplevelser i natur då jakten dödar så många djur varje år i Sverige. Inte ens en debatt eller diskussion i något allmänt media har jag sett under de 30 år jag försökt diskuterat jakten avarter. Inte ens i denna blogg har jag fått varken beröm eller kritik eller frågor eller påpekanden under det senaste året. Du som läser detta sporadiskt eller mer regelbundet kom med dina synpunkter. Jag hör nästan dagligen om de debatter, många gånger kränkande och illasinnade, om de mest skilda frågor men på min blogg finns ingeting. Det tycker jag är märkligt. Något konstigt har jag väl skrivit någon gång.        

fredag 18 december 2020

Jaktkritik

 Många gånger hör man att vissa djurarter är eller har blivit för många. Någon skala finns väl inte utan begreppet är mycket beroende på vilken person som har yttrat sig eller vilken eventuell skada som djurarten orsakar. 

I dag är det oftast gäss av olika arter, sångsvan, tranor och naturligtvis storskarv. Självklart ingår alla rovdjur i begreppet "för många" enligt många jägare. 

Anledningen till att djurarter ökar (minskar) beror enbart på födotillgång om inte deras levnadsomständighet som förstörelse av biotoper eller förföljelse. 

Alla dessa orsaker har naturligtvis människor som skapar dem. Ökningen av bl a gäss beror på att det är mer lönsamt med höstsådd som ger högre avkastning än vårsådd. Höstsådden ger föra för fåglarna under vintern som är den kritiska tiden för alla djur. Nu ligger dessa höstsådds åkrar bara hela vintern även i Sverige beroende på de klimatförändringar som har varit så tydliga de senaste åren. Dessa bara åkrar gynnar också sångsvan och tranor. Trots att framför allt fritidsfiskare klagar på storskarven att den äter upp fisken i Östersjön så tyder ju storskarvens numerär på att det är gott om fisk i Östersjön. Även sälarnas glädjande ökning efter giftkatastrofen tyder på rik fisktillgång. Att jägarna vill ha få (helst inga) rovdjur är känt, då de tror att rovdjuren minskar deras möjligheter att döda de arter som jägarna orättmätigt anser sig vara ägare till. Jag tror att de misstar sig. Rovdjuren tar inte fler än de behöver för sin överlevnad och de påverkar inte andra djurarter i nämnvärd grad. Jag berikar hänvisa till de afrikanska savannerna där rovdjur finns och stora hjordar av bytesdjur vandrar utan att de skulle kunna vara större då födan för dessa begränsar deras numerärer. Skogsägaremenar också att älgar och vildsvin är för många. Men se till att skogsbruket och att jordbruket inte gynnar dessa arter genom att skogen sköts så att inte lövsly finns att tillgå för älgen på vintern och att åkrarna ligger osålda och att förbjuda utfodring av vildsvin så kommer dessa stammar att minska på sikt. Men med tanke på att både älg och vildsvin är omtyckta som jaktbart vilt och jägarna vill ha många sådana så lär inte många göra något åt för att få dessa arter att bli färe.

söndag 13 december 2020

Jaktkritik

 Rätten till liv är en fundamental rättighet för oss människor. Dödsstraff finns bara i diktatoriska stater och USA där det i ett antal stater finns klar av för mig okänd anledning. Jag kan tro att det är de många ultra-kristna kyrkor som finns i USA och som lever efter de gammaltestamentliga lagarna "öga för öga, tand för tand" som det lär stå i någon bibeltext.

Jag kom att tänka på detta då jag hörde på Naturmorgons bokrecensioner i går (12/12-20) och en av deltagarna tog upp Frans de Waals bok "Mamas sista kram: djurens känsloliv och vad det kan lära oss om oss själva" som redovisar forskning på olika djurarter och visar djuren stora mentala och konnektiva  förmågor som mycket ofta inte står människan efter. Jag har i min bok "Jaktkritik" också skrivit om de Waals bok "Empatins tidsålder" som på samma sätt tar upp dessa frågor: Läs gärna min bok köp den för 150kr+porto från christianjutvik@hotmail.com .

Mina slutsatser av detta resonemang är; varför döda djur för nöjes skull när många djur har större mentala förmågor än en del människor? Vi måste därför se djuren som våra medvarelser som ska ha lika rätt som vi att leva.

Jakt är omoralisk och onödigt. Ingen tvingas ut i skogen för att döda. Ingen behöver äta kött. Jakten orsakar stort lidande och en stor del av de döda djuren tas inte tillvara utan kastas som skräp, högst omoraliskt. När kommer en majoritet att inse detta? Enligt enkätundersökningar vill 10% i Sverige att jakt förbjuds men om man frågar "accepterar du jakt enbart för nöje och spänning skull" svarar fler än 60% att de inte gör detta. Tänk om det fanns folkomröstningar i Sverige då skulle alla våra djur slippa lidandet och vi djur och naturvänner få fler naturupplevelser när vi var ute i skogen. 

onsdag 9 december 2020

Jaktkritik

 Nu föreslås en intensiv säljakt i Svenska vatten. 3 300 sälar ska dödas komande året. Till vilken nytta? Hur kommer det att följas upp? Jag är övertygad att det inte kommer att göras. Det finns ingen statistik från föregående år att jämföra med! Jakten kommer bara att orsaka stort lidande för de intelligenta, levande och kännande varelser som sälarna är.  100-tals kanske 1000-tals (30% skadeskjutningar är helt möjligt!) kommer att ske utan att en enda fiskare kommer att får större fångster och färre fiskeredskap förstörda. 10% minskning av sälbeståndet kommer aldrig att kunna visa sig i färre förluster för fiskarna. Dessutom tror jag att inte det tillåtna antalet kommer att dödas. Utan jakten kommer enbart att innebär stort lidande för de sälar som in dödas vid det första skottet. Naturvårdsverket är inte kompetent att fatta beslut i jaktfrågor. De saknar den expertis som skulle vara nödvändigt. Stöd uppropet nedan:

petition: STOPPA SÄLJAKTEN - NU! Demand an End to the Swedish Seal Hunt, Now! (thepetitionsite.com)

Och dela den i andra sammanhang.

Vill du lära dig mer om jaktens avarter (t ex säljakt) köp min bok "Jaktkritik" 150 kr+ porto från christianjutvik@hotmail.com

lördag 28 november 2020

Jaktkritik

 Jag har nu fått 60 000 att läsa på min blogg sedan 2008. Jag hade dock några inlägg hösten 2007 också men det blir lättare att räkna de 12 åren sedan start. Alltså 5000 per år går in på bloggen varje år. Den här bloggen tillhör nog en av de som har minst antal besökare. Men jag tycker mig se att antalet ökar och i år har besökarna varit drygt 600 per månad vilket ger en nästan 50% ökning från genomsnittet. Jag kan ju omöjligt veta om de drygt 20 personer som per dag besöker min blogg är olika men jag antar att de flesta är det, förhoppningsvis. Det jag saknar mest är kommentarer, frågor, ifrågasättande osv. när jag började med bloggen kan det ibland jägare anonymt som tyckte att jag borde göra något annan, att jag inte kunde något om jakt men ibland även glada tillrop, kör hårt, du är bäst mm. vilket alltid är roligt att få höra. Men inte ett enda inägg har det kommit i år. Jag vill verkligen ha en dialog och en diskussion. Allt jag skriver måste kunna diskuteras och kanske också ifrågasättas. Kom med dina kommentarer!

Jag hörde igår att vattenkraften inte var "hållbar" och inte kunde anses "förnybar" då det gällde nyinvesteringar då vattenkraften förorsakar ekologiska störningar och mindre biologisk mångfald enligt EU. Det är klart att det är så och i "vattendirektivet" också från EU försöka rätta till dessa nackdelar på alla gamla vattenkraftverk och alla andra hinder ska också tas bort och vattendragen ska göras mer naturliga. Då alla förändringar sker långsamt så lär det dröja innan några resultat kommer att synas. 

Alltnog med tanke på vattenföringens ekologiska negativa effekter som ju trots allt producerar 1/3 av vår elförsörjning så är ju jakten fullständigt onödig och orsaker minst lika stora ekologiska störningar och minska biologisk mångfald. Jakten inriktar sig på att ha över-stora populationer av hjortdjur och andra arter som jägarna vill ha att döda medan rovdjur ska existera i så små populationer som det överhuvudtaget går utan att de kommer under till de mycket för små populationer som gränsar till utrotning och kallas "gynnsam bevarandestatus". Detta gör att inget naturligt urval förkommer, vilket i sin tur gör att stammarna blir på sikt ekologiskt "ohållbara". Då dessutom jakten är slumpmässig så blir detta ännu mer påtagligt då jakten dödar individer som skulle ha reproducerat sig inte kommer att göra detta. Det verkar som om inga jägare och andra som stödjer jakten känner till Darwin som visste att individer är olika speciellt ifråga om reproduktion. Senare forskning har visat detta i många studier. Varför diskuteras inte denna ekologiska katastrof?  

Kanske du vill köpa min bok? "Jaktkritik" 150 kr+frakt skriv till christianutvik@hotmail.com

söndag 22 november 2020

Jaktkritik

 Jag har tidigare skrivit om den omoral som jag anser jakten utgör. Men det finns andra delar jakten som borde diskuteras. Alla vill leva så länge man är inte lider eller kanske vet att livet inte blir bättre utan endast innebär en oroligt, ångestfull och kanske också en orörlig tillvaro. Djur vill också liva. Inga djur tar livet av sig själva. Jakt är naturligtvis ingen nödvändighet. Ingen tvingas ut i skogen för att döda. Ingen behöver köttet som i en del fall kan tas tillvara. Jägarna anser att de "sköter" det vilda; de anser att de ser till att det blir tillräckligt med djur att döda som de till en dal kan konsumera och få rovdjur. Dessa som skulle kunna få de vilda djuren i en naturligt balans med det naturliga utvalet. Jakten innebär alltså motsatsen till "skötsel". 

Men jägarna anser också att djuren är en resurs som enligt Svensk ordbok definieras som • "ut­väg, möjlighet; i pl. ofta ekonomiska till­gångar." vilket är något helt annan än levande kännande varelser. Jag tänker på radions dokumentär om Viggbyholms anstalten hur man så sent som för 60 år sedan såg på funktionshindrade människor. I alla fall på denna institution blev dessa människor vanvårdade och betraktades av många på institutionen som "idioter" utan mänskligt värde. I dag finns ingen barmhärtighet mot vilda djur. Jägarna betraktar de vilda djuren som själlösa "resurser". Inte långt från de värderingar som fanns i Sverige för bara en generation sedan. Jag hoppas och tror att vi inom ett par generationer kommer att se på djur som att de har samma rätt att leva som vi tar för givet.



torsdag 19 november 2020

Jaktkritik

 Jag hörde för några dagar sedan i radio en person från jägarförbundet svara på frågor från en journalist på varför vildsvinen sprider sig. Svaret blev att det hade varit gått om ek- och bokollon och att jägarna inte ville skjuta fler då frysboxen var full och de inte kunde sälja till allmänheten eftersom det behövdes att vildsvinen veterinärbesiktigades vilket var alltför dyrbart .

För det första har inte ek- och bokollon varit speciellt många under vintern 2019-2020. När dessutom jägaren själv sa att kontrollen på vildsvinen var god i Skåne där boken finns så bekräftar han vad jag har hört om bokollonförekomst. Det är möjligt att en del jägarna har gott om vildsvinskött men att de skulle skjuta av fler vildsvin om de skulle få sälja betvivlar jag. Är man flera jägare som gå ihop och låter en veterinär ta trikinprover på statlig grisar kan knappast priset på köttet bli speciellt mycket högre än det pris  som jägaren vill ha. Konkurrensen handlar ju om fler köttkonsumenter tycker att vildsvinskött är godare än vanligt griskött. Det finns ekologiskt griskött som dessutom är hemsökta så jägarnas påstående att vildsvinsköttet är ekologiskt inte är korrekt. Vildsvinen utsättas för stark stress då de oftast jagas med hund. Vildsvinen blir precis som allt annat som jagas skadeskjutet och många gånger hundbitet. Detta är helt klart motsatsen till ekologiskt kött. Men om jägarna slutade att mata svinen på vintrarna och slutade att flytta dessa till områden där de inte har funnits tidigare skulle mycket vara vunnet. Alla vet att jägare vill ha många djur att skjuta så de vill inte skjuta så många. Detta gäller också älgjakten tyvärr. Detta bevisas också genom om jägarna vill jaga bort alla tänkbara rovdjur.

Tyvärr är journalister ovetande om det mesta som de ska redogöra för vilket förklarar alla falska fakta som finns i vår omvärld. Men jag förstår självfallet att det är omöjligt att ha specialkunniga reportrar i alla de ämnen som kommer upp och inte på alla radions redaktioner.

söndag 8 november 2020

Jaktkritik

 För någon vecka sedan skrev jag om skyddsjakt och föreslog elstängsel för fårbesättningar och att ersättning skulle utgå till samebyarna när rovdjur fanns i renbeteslandet.

Men en försäkringslösning kanske är en bättre lösning på problemet. Förmodligen skulle försäkringsbolagen skydda sig genom att ta ut stora försäkringspremier och som inga djurägare skulle vara beredda att betala. Fårägarna skulle nog få rimliga premier om de hade elstängsel men då skulle det vara onödigt med försäkring. Annorlunda skulle det vara för samerna. De skulle aldrig ha råd med försäkringar.  De skulle nod aldrig heller kunna ta ut ett så högt pris på renköttet så att försäljningen av köttet skulle kompensera för de ökade kostnaderna för försäkringen. Men om renskötseln bara kan klara sina kostnader genom att utrota alla rovdjur i renbeteslandet så kan jag tycka att staten betalar samerna för att de upprätthåller sin sed att sköta renar; alltså att staten avlönar samerna som renskötare.Ska Sverige ha sin ambition att ha biologisk mångfald så tror jag att detta är den enda möjligheten. Det går inte i längden att ha så få vargar, lodjur, björnar och järvar om inte dessa djurarter får finnas i hela vårt land.

Det femte rovdjuret som är ifrågasatt är framför allt gråsäl men även de andra arterna. Här tror jag att det skulle vara möjligt att fiskarna försäkrade sin fångster och nät. Jag tror att det är möjligt att ta ut större marginaler på fisken som otvivelaktigt är en utmärkt och nyttig föda. Östersjöfisket borde tas upp till diskussion i sin helhet då det finns många problem i Östersjön. Överfiskning, krympande bestånd av torsk, stora områden med döda bottnar (övergödning), minskande bestånd av blåmusslor, minskande eller förstörda lekområden för gädda och abborre mm.

lördag 31 oktober 2020

Jaktkritik

 Jag har alltid tyckt att skyddsjakt skulle vara den enda jakten. Att inte förlora ekonomisk genom att tamdjur dödas av rovdjur utan få ersättning eller döda rovdjuret som angriper fåren eller eventuellt andra tamdjur skulle kunna få fler att tjuvjaga fler rovdjur i Sverige. Men så har inte blivit fallet. Tjuvjakten har inte minskat överhuvud taget och skyddsjakten tillåts alltid trots att det ibland inte är klarlagt om det är ett vilt rovdjur som stått för dödandet och/eller att endast några få tamdjur har dödats.

Då inget har förbättrats för rovdjuren så anser jag nu att ägarna av tamdjuren måste skydda sina djur på ett mer säkert sätt. Krav skulle ställas på att alla fårbesättningar ska skyddas med tillräckligt säkra el-stängsel. Även om man idag inte har rovdjur i sina närmstliggande marker. För rennäringen med vandrande djur skulle naturligtvis detta inte är någon lösning. Men jag anser att rovdjur ingår i kulturen runt renskötseln. Varför renbeteslandet ska vara fritt från rovdjur kan jag inte förstå. Renbeteslandet är ju trots allt mer än halva Sverige. Det finns (har funnits?) en överenskommelse mellan staten och samebyarna att samebyarna ska kompenseras av staten enbart att det finns rovdjur bland rovdjuren. Ersättningen är olika beroende på om det finns enstaka, flera eller avlande familjer befinner sig i områden där renar finns. Varför denna överenskommelse inte fungerar vet jag inte men den borde absolut tillämpas.

måndag 26 oktober 2020

Jaktkritik

 Jag har just skrivit till samtliga bibliotek i Sverige. Eftersom det finns bibliotek i alla kommuner i Sverige så skrev jag till 290 olika bibliotek och föreslog att de skulle köpa min bok "Jaktkritik- kritiska tankar om vårt förhållande till de vilda djuren". Med mitt förslag att köpa boken så sände jag med några delar av recensioner som jag fått då jag skickat boken till några tidskrifter. Recensionerna lyder: Citat ur recensioner: .. jaktkritiska böcker är mycket ovanliga och boken fyller verkligen ett tomrum." "boken (är) en  rik källa till fakta och argument" Våra rovdjur (2/2020)."(boken) presenteras på ett ärligt sätt och har rikligt med referenser" Vår fågelvärld (2/2020).


Några bibliotek köpte boken direkt medan andra skickade mitt förslag till sin inköpsavdelning. Om du är intresserad av att läsa mer om mina synpunkter på avarterna inom jakten så gå till ditt bibliotek och fråga efter boken. Men den går också att köpa. Den är billig 150 kr + porto (60kr). Skicka ditt inköp till christianjutvik@hotmail.com.



lördag 17 oktober 2020

Jaktkritik

 Jag har lyssnat på ett par avsnitt av progaganda programmet "Jägarens val" i Sveriges Radio. Producenten säger att det är en skildring av en "livsstil" vad det nu är för något. Det finns säkert 100-tals olika hobbies men jag är säker på att inget annan "livsstil" skulle få 4x30 min i SR. När jag för några år sedan klagade på ett SVT program om jakt till granskningsnämnden fick jag till svar att SVT inte frångått de krav som SVT ställer på opartiskhet trots att inga av jaktens avarter hade funnits i programmet trots att filmen var inspelad under många år. Det skulle vara helt osannolikt att ingen tex skadeskjutna hade inträffat.

Det är därför ingen idé att klaga. Men i programmet finns en del saker som jag uppmärksammar. Ett ett program jagade man tjäder och orre. Då fick jag höra jägaren som var tydlig med att man inte fick skjuta i fågeln bröst. Då blir det ju inget kvar av munsbiten som går att äta på fågeln. För det första förstår jag att muskeln går sönder i många små bitar som är sämre att tillaga och att muskeln prepareras av bly och är helt enkelt för giftig att äta. Hur många skogshöns lämnas att ruttna i skogen liksom kungens fasaner när han och kompisar var och jagade i Ungern(?) enl. "Den ovillige monarken". Jan Danielsson ("Mitt i naturen") om ni kommer ihåg honom hittade ett antal ripor under en sten troligen beroende av samma anledning. Tjädern dödas i mellan 15 000 - 20 000 ex och orren i 20 000 - 30 000 ex. I det senaste programmet jag hörde var att det finns jägare som kaster en stor del av köttet från älgar. Jag antar att det är av samma orsak som vid fågeljakten; rädsla för blyförgiftning. Det finns råd att skära bort ca en dm av köttet runt ingångshålet för kulan och jag har sett att det ibland händer att älgen skjuts med både två och tre skott. Eftersom skotten tar på olika ställen så innebär det att mycket kött tas bort. Kanske en del jägare bara vill åt de bästa bitarna. Jag har ätit älgkött när jag var ung. Jag minns köttet som "trådigt" och torrt men min mamma kanske inte köpte be bästa bitarna. På 1940 och 1950-talet måste husmödrarna vända på pengarna i ett arbetarhem. Men är säkert mer kräsen i dag. 

måndag 12 oktober 2020

Jaktkritik

Jag har nu skrivit 700 inlägg från det att jag började blogga sent 2008 alltså ca 60 per år. Men under alla år endast fått drygt 220 kommentarer. Ingen i år! ca 60 000 har någon gång varit inne och läst på bloggen vilket ju oerhört litet om man tänker på sk influensers. Nu är jag inte speciellt förvånad då jag vet att de flesta inte vet något om jakt och inte heller är intresserade. Tyvärr.

Men jag tycker mig se att intresset för djur och djurrättigheter ökar som man kan tyda ökande antal vegetarianer och veganer. Jag tror alltså att min blogg kommer att bli mer frekventerad med tiden.

söndag 11 oktober 2020

Jaktkritik

 När jakt framför kritik för Sveriges Radios att sända "Jägarens val" i P1 så svarar producenten att det är ett "livsstilsprogram" och inte ett som propagerar för jakt. 

Men jag menar att ett program som inte belyser jaktens negativa påverkan på de vilda djuren är propaganda. Allt som sägs i programmet är ju bara positivt. Men får motion och det är roligt att vara med hundarna och man får naturupplevelse. Med allt det sagt blir ju "livsstilen" positiv och fler tror att det är vad jakt innebär. Ingenting om skadeskjutningar och lyssnaren får höra att jakt är "viltvård" vilket jakten INTE är utan tvärsom förstör naturen med sin jakt på rovdjur och slumpmässiga jakt som är motsatsen till det naturliga urvalet.

Jag har alltid tyckt att public service är bra men nu början tveka. Opartiskhet är ett honörsord i public service men här saknas det! 

lördag 3 oktober 2020

Jaktkritik

 Idag hörde jag på radio (3/9-20) programmet "Jägarens val". Fullständigt meningslöst. Ren propaganda. En kvinna hade skjutit en hare. "Det var roligt" var hennes kommentar. Om det var att ha träffat eller att det var roligt att döda ett djur framkom inte. Tyvärr är jakten förråande. De som jagar har naturligtvis aldrig någon känsla för att de utsläcker ett liv. Dessutom tycker jag att det var upplysande att djuret betecknade som "hare" och inte som skogshare eller fälthare. Förmodligen visste inte kvinnan vilket det var eller bryddes sig inte. Okunnig som många jägare eller likgiltig; djur som djur. Det är för mig helt oförklarligt att public service får gör propaganda för jakt. Bara för ett, par tre år sedan fanns ett annat jaktprogram i fyra delar som också bara var propaganda. 

När kommer ett program om de nackdelar som jakten innebär. Det skulle inte klara sig med fyra program utan kanske behöva 10x25 min. 

fredag 25 september 2020

Jaktkritik

 Jag har just läst Nils Uddenbergs bok "Ensam med katt" som diskuterar katten och en ensam människas interaktion  men också innehåller en mängd kultuintressant information om katten i måleri och folktro. Men det som grep mig mest var de sista sista sidorna som beskrev poeten Werner Aspenströms starka känslor när han måste åka till veterinär för att avliva sin mycket sjuka katt, Tempus.

Nils Uddenberg säger att det kom tårar när han läste om detta avsked och jag erkänner gärna att det var mycket känslosamt även för mig. Även om denna avlivning var helt nödvändig då katten var dödssjuk och rimligtvis inte hade många dagar kvar att leva och led i sin sjukdom så av avlivandet ytterst känslomässigt smärtsamt.   

Därför har jag mycket svårt att förstå de människor som med glädje ger sig ut i skogen och dödar helt friska djur och som har lika rätt till liv som vi själva. De vilda djuren har naturligtvis inte samma känslomässiga koppling till oss med de är djur med mycket lika biologisk natur som vi och därmed också katter. Att en del människor kan bortse från att vilda djur och tamdjur skulle vara väsensskilda från andra biologiska varelser med komplicerade hjärnor som alla ryggradsdjur har är för mig märkligt. 

Människan är världens ondaste varelse. vI dödar ju inte enbart djur utan krigar och plågar andra inte bara med tortyr och andra omänskliga förhållanden. Så hoppet att en del ska avstå från plåga och döda djur är tyvärr en from förhoppning som troligen aldrig blir uppfylld. 

onsdag 23 september 2020

Jaktkritik

För närvarande kämpar många människor på Tasmanien för att rädda några av de 470 (?) strandade grindvalarna som kommit upp på stranden. Valarna har mycket små möjligheter att klara sig då de för det första snabbt torkar ut och dessutom har svårt att andas då deras bröstkorg trycks ihop då de ligger på  stranden.

Jag är imponerad av alla dessa djurvänner som arbetar så hårt och så uppoffrande för att rädda djuren. Här i Sverige finns de som jobbar inom KFV (Katastrofhjälp för fåglar och vilt). Många lägger ner både pengar och rid på att försöka rädda olika djur som skadats så att de kan fortsätta sina liv i det vilda. Många djur behöver även veterinärhjälp för att klara sig. Jag vet inte hur många djur som klaras till ett nytt liv i det fria men jag antar att de är betydligt färre än den miljon djur som dödas varje år av jägare. Tänk om det gick att förbjuda jakten, då skulle alltså minst en miljon djur kunna fortsätta sina liv och räddningsinsatserna skulle då vara än mer verkningsfulla.

tisdag 22 september 2020

Jaktkritik

 Jag har fått en fråga om var man kan få tag i boken "Jaktkritik". 

Den går att köpa hos Bokus eller Adlibris men billigast hos: Christianjutvik@hotmail.com där den kostar 150 kr + porto (eller 210 kr).

Hoppas att fler läser den och gärna komma med kommentarer på boken här bloggen

fredag 18 september 2020

Jaktkritik

 Hörde just nu på radio att den polska regeringen kanske spricker då ett stödjande högerparti motsatte sig en skärpning av djurskyddslagstiftningen. Skyddslagstiftningen skulle innebära inskränkningar i pälsdjursuppfödningen, koscher-och halallslakt och cirkusars användning av djur i sina program. Nu gick lagen igenom då andra partier röstade för. 

Exakt hur och vad lagen innehöll framgick inte i inslaget men det är typiskt för högerpartier att vara negativa till bättre djurskydd. Varför är det så? 

torsdag 17 september 2020

Jaktkritik

 I tidningen ETC ( 16/9-20) läste jag att länsstyrelsen i Jämtland-Härjedalen hade avlyst jakt under ett par veckor nu när samerna samlar ihop sina hjordar för att inleda slakten. Detta upprör naturligtvis jägarn som inte får skjuta sina ripor som de tidigare ansetts vara deras och deras rättighet. 

Det är märkligt att de reagerar på det sättet då det i HD fastslogs att samerna har rätten till markernas användningsområde. Däremot säger inte HD något om äganderätten vilket har betydelse för t ex gruvnäring och användandet av mark för vindkraftsverk. Men HD fastslog att Gilias sameby hade rätten till sin renskötsel och jakten. Den avlysning av jakten för att samerna ska kunna sköta sin renskötsel måste ses i denna aspekt. 

Självklart välkomnade renägarna detta. Förra året hade t ex några samer fått sina hopsamlade renar skingrade av ett par under som jägarna inte hade pli på och deras arbete under ett par dagar att samlas hjorden gick till spillo. 

Varför ska jägare ha tillgång till jakten i fjällen? Deras mordlust kan vill tillfredsställas i sina egna marker.

lördag 5 september 2020

Jaktkritik

För er som inte läser Vår Fågelvärld (Sveriges ornitologiska förenings tidskrift) så finns det en utmärkt artikel av Sören Lindén som handlar om den förskräckande storskarvsjakt som Länsstyrelsen i Stockholm har beslutat om ska ske de kommande åren. Enligt länsstyrelsen ska denna slakt av 10 000-tals skorskarvar föra med sig att abborrarna i skärgården ska bli fler.

Jag vet inte om beslutet om den enorma skyddsjakten kan stoppas men jag tycker att den ska diskuteras kanske genom att dra in EU då ju storskarven är en skyddsvärd art som bl här en flyttande fågel.

Östersjön har ju en mängd problem med övergödning, ändrade saltvattenskoncentrationer och oklara dödsorsaker på både ejder och trutar.

Dessutom är det nu mycket diskussion om det storskaliga strömmingsfiske som sker i haver och där trålare tar upp 1000-tals ton enbart för fiskmjölstillverkning. Kustfiskarna klagar på minskande fångster. Fiskekologer anser att lekplatser försvinner genom igenväxxtning av vikar och byggde av marinor mm. Spiggen tar över i stor omfattning som gör att andra fiskars rom äts upp. Det kanske finns andra problem som jag inte hört talas om. Men jag vet att ett enkelt orsak-verkan förhållande aldrig finns. Därför är det idiotiskt att ge sig på en art och tro sig klara "problemet". 

Skulle inte StOF (Stockholms ornitologiska förening) kunna försöka få tag i ekologer på  olika institutioner och ordna ett seminarium eller liknande och bjuda in DN, SvD, Expressen och Aftonbladet och få upp  denna fråga till debatt?

Jag tycker att Länsstyrelsen har mycket liten kunskap och enbart fastnat på skarven. Ett större grepp om eventuell minskning av abborre borde startas.

Jag brukar alltid hävda att djurens överlevnad och häckningsframgång enbart har med deras möjligheter till föda. De tycks som om Östersjön var ett mycket produktivt hav då både säl och storskarv ökar (?).

Det finns litteraturgenomgångar som utgetts av Naturvårdsverket som visar att jakt inte löser problemet med t ex kråkor och trutar utan enbart en minskning av föda för dessa arter framför allt på vintern.

Jag tror att detta gäller även för skorskarv.

Hoppas att StOF kan göra något i denna fråga.


 

torsdag 20 augusti 2020

Jaktkritik

 Jag hörde nyss (20/8-2020) på Ekot i P1 en debatt om förlängda jakttider på ett antal arter. Jakttiderna skulle enligt Naturvårdsverkets förslag ökas med februari och mars. I §dag får man jaga t ex älg till den sista januari.

Jag menar att jakt aldrig är en metod för att decimera en djurart på sikt. Endast en minskning av födoresurserna på vintern gör det möjligt och att rovdjursstammarna får vara orörda. Här har representanten från Kägareförbundet helt fel när han menar att svältande stammar ska matas på vintern. Det därpå detta vansinniga sätt som rådjursstammar och vildsvin kan upprätthålla sina överstar stammar. 

Älgstammen har minskat de senaste tio åren från drygt 100  000 skjutna djur till mellan ca 85 000 djur. Jag anser att detta beror på den ändrade skogsskötseln. Numera görs inte så stora kalhyggen och den marken planteras också idag betydligt snabbare. Lövslyet blir på så sätt betydligt mindre vilket missgynnar älgen. Det finns nog områden som fortfarande har problem med framför allt tallplanteringar som kan förstöras av älg. Men här finns ett annat problem då många skogsägare oftare planerar gran på marker son varit tallmarker då gran är mer lönsamt. Detta gör att tallplanteringarna blir färre vilket gör att trycket på dessa få ställen blir större.

För övriga arter skulle ett förbud mot jakt av rovdjur vara det enklaste för att begränsa de aktuella arterna. Förbjud jakt på räv, lodjur och varg. Då skulle många av de problem som nu finns med "för stora" viltstammar.   

Jag vill tillägga att jakt är en hobby och ett nöje för de som sysslar med detta. Skogs- och jordbruk är näringar som betyder mycket för hela Sverige (även för oss som inte äger mark) och bör självfallet gå i första hand och jägarna måste stå tillbaka.

onsdag 19 augusti 2020

Jaktkritik

 I förrgår kom ett debattinslag in i Västerbottenskuriren. Det är kanske något du vill läsa. Alla debattinlägg finns på nätet utan att man behöver logga in eller prenumerera på tidningen. 

Inlägget är en sammanfattning över mitt sätt att se på jakt Min ideologi eller filosofi kan man kanske säga. Trevlig läsning.

måndag 17 augusti 2020

Jaktkritik

 I dag rapportera radion om att MSC godkänt strömmings- och skarpsillfiske som hållbart i Östersjön under de närmaste fem åren. WWF är dock tveksamma. Men det märkliga är att många, okunniga personer av olika profession, hävdar att det är sälar och storskarv äter så mycket fisk att fiskbestånden hotas. 

Man undrar hur de som hävdar djurens påverkan på fiskebestånden i Östersjön kan vara så säkra. Förhoppningsvis håller de käften i fortsättningen och läser de forskningsrapporter som finns och som MSC grundar sina ställningstaganden på.   

söndag 16 augusti 2020

Jaktkritik

 För en tid sedan läste jag en artikel ur Sveriges Natur om en tjänsteman på Naturvårdsverket agerade som privat person för att få till stånd en allmän jakt på gråsäl i Östersjön i början på 2000-talet. 

Han låg groft om antalet gråsälar som skulle finnas i Östersjön, han påstod också att regeringen skulle vara överens med honom om att en allmän jakt skulle behövas och att Helcom (en vetenskaplig sammansatt organisation för alla östersjöstater) också stödde honom på ett symposium. Men denna sammankomst som han refererade till var inte Helcoms officiella men det fanns representanter från Helcom med-

Nu blev det inget av med en allmän jakt på gråsäl så man kan ju säga att tjänstemannens oförsvarliga beteende gjorde ingeting men det är ju anmärkningsvärt att en statlig tjänsteman kan agera på ett sådant sätt. En statlig tjänsteman på ett verk ska ju agera oväldigt  d v s vara neutral och handlägga ärenden utan tanke på vad han eller hon tycker om frågan vid behandlingen av ärendet. Svenska tjänstemän ska rekryteras utan avseende på partitillhörighet eller andra kopplingar till lobbyorganisationer till skillnad från t ex USA där stora delar ab administrationen byts ut då presidenten kommer från ett annat parti än den föregående. Den enda tjänstemannan som är politiskt tillsatt i Sverige är statssekreterare. 

Varför jag tar upp detta gamla ärende i Naturvårdsverket är att den kvinna som nu har utrett jakttiderna och vilka djur som ska vara tillåtna att jaga  det kommande sex åren är delägare i  en jaktföretag som arrangerar och  säljer jakt till hugade jägare. Hon är naturligtvis också medlem i Svenska Jägareförbundet. En utbildad ekolog/ zoolog skulle kunna göra ett mycket bättre jobb än denna jägare. Vilka djurarter som finns med på den svenska rödlistan och som bör förbjudas för jakt kan ju varje person som är läskunnig kan utesluta från att ha en jakttid och varje arts parningstid och när ungarna blir självständiga från föräldrarna finns i lått tillgänglig litteratur. Kriterier som påverkan jakttider i olika delar av landet och som naturligtvis är mycket etiskt försvarbara.

Eftersom det föreligger en typiskt jävsituation i detta fall har föreningen Jaktkritikerna påtalat detta för JO som ämmu inte tagit ställning i frågan. Men med mitt sätt att se är det fullständigt klart att en jävsituation föreligger och att ha en jägare som tjänsteman för uppdraget att bestämma jakttider är helt onödigt och skulle mycket väl kunna ersättas av en neutral person utan kopplingar till jägarorganisationer.

Det blir intressant att se vad JO kommer fram till.

söndag 2 augusti 2020

Jaktkritik

Du som läser min blogg mer regelbundet vet att jag läser böcker med en bred för att inte säga mycket blandat innehåll. Just nu läser jag "Minnets stigar - en resa bland svenska kyrkogårdar" av Anita Theorell med förord av Per Wästberg och många foton av Hans Hammarskiöld. De gör besök i oftast bortglömda, sällan brukade kyrkogårdar de absoluta nordligaste till de sydligaste kyrkogårdarna. De läser på gravstenar och kors namn och yrken, kända och okända, unga och gamla; några gravar från 1700-talet upplyser om 150 åriga levnaden.
Det finns några några för mig särskilda gravvårdar. I en nordlig trakt finns in grav med en jägare vilket säkert inte är ovanligt men här står titeln "Jägare" och det berättas att han kunde skjuta 100-talet ripor på en vecka så tydligen försörjde han sig på sin jakt. Men det jag tycket är märkligt är att han har en uppstoppad (något oklart i texten) orre bakom ett glas i stället år en ängel eller annan religiös symbol. Jag tycker att det är ett hån mot djuren. De verkar som om han själv eller de efterlevande hoppas på att han han i fortsättningen skulle kunna fortsätta sitt dödande i himlen. Någon respekt för det levande tycks inte jägaren ha haft i alla fall.
På Gustaf Schröders grav (tydligen känd upptecknare av värmländska traditioner) men också jägare får hyllningar. "En väldig bautasten över björnjägaren. "naturens hängiven beundrare" som måhända ingen tillförne" och "skogens sorg öfver sin hänsofne vän". Schröder dog 1912 och då var väl fortfarande ingen som ansåg dödandet av djur vara till någon skada utan kanske tvärs om som en god gärning.
Förhoppningsvis har jaktens status minskat så mycket att inga så positiva omdömen om jägare och dess gärningar numera förekommer i nekrologerna.    

söndag 19 juli 2020

Jaktkritik

Jag har just läst Lars Ulvenstams samlade sommarprat som sändes 1984-2004 ("Ulvens sommar" Carlssons förlag 2005). Man ska naturligtvis inre läsa dessa texter i en följd. Det blir så påtagligt att det blir upprepningar men det finns många berättelser framför allt av äldre människor födda runt sekelskiftet 1800 - 1900. De flesta Ulvenstam berättar om är arbetare och som haft ett tungt och svårt liv bakom sig men också med glädje och framgång för en del. När man läser dessa berättelser så inser man vilken fantastisk förbättring som skett den senaste 100 åren framför allt för de fattigaste.
Men det var inte detta j diskutera. I ett avsnitt skriver Ulvenstam så här:
"Att utsätta djur för onödig ångest och smärta är väl motbjudande för de flesta. Jag har svårt att jubla när den spanska tjuren dör av matadorens värjstick. Eller när den ryska störens får buken sönderbankad för att hon ska släppa den läckra romkaviaren. Eller när de franska gässen tvångsmatas och körs med majs ur en handkvarn i mörka isoleringsburar för att gåslevern ska bli extra skär och mjäll. Jag är till och med jäkligt arg på både utländska och svenska zoon och skansar där man sårrarin glada och frihetsälskande delfiner och stolta vargar och lejon. För att ungarna ska lära känna vilda djur?, Ta dig i brasan, det kan de göra bättre av fina amerikanska och franska naturprogram.
Men jag är helt för slakt och jakt för att vi ska få kött.Och för forskning på försöksdjur för vår hälsas bästa. Fast en moralfilosofiska debatt om vår rätt till det? Nä, den tror jag att jag inte skulle klara."
Nu kan inte Lars Ulvenstam försvara sig. Han dog 2017, 96 år gammal. Men jag menar att Ulvenstam är som de flesta svenskar, de kan inget om jakt.
För det första. Jakt innebär "onödig ångest och smärta". Jakt är onödig och skadeskjutningarna är 100 000 -tals vilket inne bär ångest och smärta. Jakten är Sveriges största djurskyddsproblem.
För det andra: Vi behöver inget kött. Det går alldeles utmärkt att leva vegetariskt och med vegan kost Miljontals människor gör detta.
För det tredje: Ca en tredjedel av de djur som dödas i jakten i Sverige äts inte utan kastas på sophögen, alla rovdjur, kräk- och måsfåglar.
För det fjärde. Många framförallt fåglar ge ytterst lite kött och många kastas direkt då de ätbara delarna är fulla med blyhagel och helt enkelt giftigt att åta.
För det femte. Många individer är gamla och köttet oätbart om det inte kokas i timmar. Framför allt sjöfåglar har trasigt och illasmakande kött.
Sen finns det många andra nackdelar av jakt och dess avarter men det kan du läsa om i min bok "Jaktkritik" som finns på Bokus, Adlibris och direkt från Christian Jutvik (christianjutvik@hotmail.com) som är billigast 210 kr inkl. frakt.      

onsdag 8 juli 2020

Jaktkritik

  Nu har jag läst en bok! Boken är skriven av Laszlo Krasznahorkai (ungersk författare f. 1954 och enligt texten "en av vår tids mestbntressanta författare").
Boken heter "Den sista vargen" (Nordstedts förlag 2020). Boken består av tre avsnitt varav det första handlar om en resa i Extremadura i sydvästra Spanien där vargarna har utrotats. Sanning eller skröna vet jag inteMen sorgen är stor för vildvårdaren som berättar.
Den andra är mer en tydlig skröna men med liknande budskap. En pensionerad jägmästare får i uppgift att iordningsställa en skog så att skogen kan användas för jakt. Personen "Herman" röjer och sätter ut mängder med fällor för alla rovdjur (vildhundar, katter, rävar, mårdar m fl). Efter ett par år är skogen i jaktbart skick och han ska belönas av jägarförbund och andra för sin insats. Men han vägrar att ta emot utmärkelsen. Han börjar känna sig dålig men märker att han känner sig bättre om han bara studerar djuren i stället för att döda dem i sina fällor. Han gräver ner sig i en jordhåla i skogen för att lättare få se och studera djuren. Men han gör också fällor som han sätter ut i den närbelägna staden vilket skador många människor. När man kommer på vem som gör dessa fällor och orsakar skadorna bestäms att Herman ska tas om hand. Men när Herman kommer ur sin jordhåla skrämmer han sina förföljare så att de skjuter honom till döds.
Författare har sällan eller aldrig något syfte med det de skriver. Läsare ska tolka texten. Min tolkning är att Herman inser det lidande han utsätter djuren för och får ångest för detta; blir sjuk. Men blir frisk av att studera och vistas i naturen. Att han blir "galen" som invånarna i staden anser är väl i normalt språkbruk riktigt men Herman vill visa konkret för människor vad vi gör mot djuren. Väl drastiskt men påtagligt.
Jag tror att människor kan tänka sig in i det lidande djuren utsätts för i jakten utan att själv behöva utsättas för det som jakten orsakar djuren. Jag hoppas i all fall det.

lördag 20 juni 2020

Jaktkritik

Jag läser i sensate numret av Jaktdebatt (medlemstidskrift för Jaktkritikerna) om personer som förstör och sågar ner jakttorn. Det är nog som artikelförfattaren framhåller ett "ideellt budskap" och kanske en frustation för att inte ha större makt att minska den omfattande jakten i Sverige.
Men jag tror att denna aktivism inte leder till att inte ett enda djur undkommer jägarna och lika många djur dör för kulor och hagel som alltid. Hur mycket bättre vore det inte att dessa aktivister skrev insändare och formulerade flygblad med uppgifter om den svenska jakten ochpå så sätt fick fler att protestera. Det allra bäste vore om de tog kontakt med de riksdagsledamöter som vinns i deras län och hade en diskussion om t ex den nya jaktförordningen som ska klubbas i riksdagen troligen i höst.
Jakten är ingen politisk fråga på så sätt att den följer partitillhörighet. Alla partier har kritiker och förespråkare. Skulle några av de mer oupplysta riksdagsledamöterna kunna avvika och inte tro på de egna partiernas jaktansvariga (=jägare) utan kunna ta en egen ställning så vore mycket vunnet.
Det här är naturligtvis ett mycket långsiktigt arbete men någon gång måste detta påbörjas.

lördag 6 juni 2020

Jaktkritik

Här är ett inlägg som jag hoppas få publicerat i Gotlands OF:s tidskrift Bläcku.

Eftersom jag under mer än 30 år sysslat med jaktkritik och också skrivit en bok om alla de avarter som jag anser finns inom jakten så kan jag inte låta bli att passa på att kortfattat sammanfatta en del av mina synpunkter på jakt speciellt som läsare av Bläcku uppmanas att komma med sina åsikter om jakt.

Av en författare lärde jag mig att skilja mellan etik och moral. Etik är att följa lagar och förordningar. Jägare talar om jaktetik alltså följa det som står i jaktlagen t ex skyldigheten att söka efter skadeskjutet djur. Moralen är att göra det som inte är lagstadgat men som man känner för     t ex vara vänlig, hjälpa och respektera människor eller att återvinna material, köra mindre bil eller sluta äta kött.

Jakt är en hobby och ett nöje för de som jagar. Ingen tvingas it i skogen för att döda djur. Ingen behöver jaga för sitt uppehälle. Många jägare försvarar sitt jagande med att de får ekologiskt kött men det finns både ekologiska grisar och kor som dessutom hemslaktas en och en och där döden är omedelbar.
Djur är levande och kännande varelser. Som en journalist uttryckte det "skillnaden blir alltmer porös". Alltmer forskning visar att djur är mer lika oss än vad man tidigare har varit medveten om. Även fåglar har mer mentala förmågor än som tidigare har varit varit känt.

Jag anser alltså att jakten or omoralisk av fler skäl:
I jakten skadeskjuts 100 000-tals djur med stort lidande. Eftersök ska inte börja förrän efter en timme så att djuret kan lägga sig i sk sårläga så att inte djuret drivs framåt av söklaget trots sina skador. Många skadade djur eftersöks heller inte. Jag tror framför allt att djur utan värde för jägaren inte eftersöks t ex rävar där man finner hagel och skottskador i 30% av djuren då fångade rävar obduceras. Dessutom har Helander et al. (2009 ) visat att 20% av havsörnarna har dött av blyförgiftning då de ätit skottskadade djur ( döda eller lättfångade). I en kommande undersökning visar Helander att detta gäller självfallet även kungsörnen. I en undersökning i slutet av 1970-talet visade att 80% av sädgässen på hösten och 40% på våren i Skåne hade hagel i kroppen. Min tro att de färre funna gässen med hagel i kroppen på våren visade att 40% av de skadade gässen dog under vintern men undersökningen har ingen uppgift om antalet hagel i kropparna minskar i de på våren skjutna gässen, tyvärr. Det lägsta procenttalet jag känner till av skadeskjutning är två av 24 vargar alltså ca 10%  i en av de licensjakter som får bedrivas. Den skadeskjutningen baserar jag på att SVA fann att två av vargarna hade skjutits med fyra erspektive fem skott. Eftersom ca 1 miljon djur dödas i jakten varje år är det minst 100 000 djur som skadeskjuts. Jag har själv sett andjakt vid ett viltvatten där minst fyra änder vinglade i väg och aldrig eftersöktes. Jag skulle kunna berätta mer om detta men då blir det en ny bok.
Jägarna visar också ett stort ointresse för att undersöka skadeskjutningarna. Då en av intiativtagarna till den förutnämnda sädgåsundersökningen ansökte om pengar för att undersöka om situationen bivit bättre i början av 2000-talet nekades pengar av Viltforskningsrådet. När jag själv tog kontakt med SVA för att få dem att söka pengar så att de kunde röntga överkörda djur och se hur många av jaktbara djur som hade hagel i kroppen ringde den ansvarige på SVA till Jägareförbundets ansvarige för vetenskapliga undersökningar men fick då beskedet att en ansökan troligen inte skulle beviljas.

Minst en tredjedel av alla djur som dödas i jakten tas inte till vara; alla rovdjur, kråkfåglar och måsfåglar. Att döda djur för att man inte tycker ska finas i markerna är synnerligen omoraliskt. Dessutom dödas många små djur framför allt fåglar där köttmängden är minimal och dessa muskler är fullproppade av blyhagel. Det finns de som låter den skjutna fågeln ligga kvar på marken. Många fågelarter har oätligt tranigt kött och gamla fåglar segt och omöjligt att äta utan timtals kokning.

Jakt är också obiologisk. Jakt dödar slumpmässigt. Naturligt urval är selektivt och dödar oftast unga, gamla och sjuka djur som förmodligen ändå skulle ha dött "kampen för tillvaron". Endast en del av alla i en population reproducerar sig. Den kallas den effektiva populationen (Ne). I denna population är det få individer som står för den största reproduktionen. Jag vill hänvisa till Nilsson & Kempe-Perssons uppsats (2018) för många referenser och deras uppgift att 10% av grågåspopulationen stod för 47% av reproduktionen. Att överleva många år är naturligtvis en mycket viktig faktor. Jakt riskerar att döda de individer som står för en stor del av reproduktionen.

Jägare har rättighet att döda djur. Vi som är natur-och djurvänner, vi får inte våra rättigheter att se djur i en individrik fauna tillgodosedda och har igen talan. På Naturvårdsverket sitter jägare i Jaktvårdsenheten och kan bestämma de mest djurfientliga dokument som skrivits med fler jaktbara (?) arter och längre jakttider. Representanterna från Naturskyddsföreningen och BirdLife Sverige var stafflagefigurer  som ingen av de andra brydde sig om.

Jag måste också ta tillfället i akt att korrigera Måns Hjernquist som i sin artikel "Nya Jakttider" anser att vitkindad gås kan "kan tåla allmän jakt". Jag avskyr dylika uttryck. Människor "tål" också en avskjutning. Ingen kan säga att uttrycket är fel i sak. Men ingen skulle acceptera ordvalet. Men varför går det när det gäller djur? Andra använder ord som att djur är en "resurs" liksom malm i ett berg. Varför är ett djurs liv liksom en sten, fullständigt utan värde? Alla som har sällskapsdjur vet att hunden, katten eller vilket djur man nu har är en individ med känslor, tillgivenhet och individuella särdrag. Inget djur är annorlunda även om vi inte känner dem. Låt oss respektera dem. Amimal life matter! för att parafrasera ett känt uttryck.

De vilda djurens nackdelar för oss människor ska ses i sitt rätta sammanhang. Det är vi människor som skapat djurens möjlighet att bli så många att vissa anser att de är ett problem. Klimatförändringar, rovdrift, krav på billig mat mm är vi orsak till. Men den diskussionen skulle ta ännu mer plats och berör jakten sekundärt så detta kan jag kanske återkomma till.



Referenser: Englund,J.1979. Skelettskador hos räv.Svenska Jakt 1979/3. 160 - 163
Ericsson,G. & von Essen,H.2002. Moose shot at and not retrieved in Sweden. Procedings of the 24th int.congress of game biologists. 55 - 63.
von Essen,H.&Ericsson,G.1999. Älgjakten och skadeskjutningen under den första älgjaktsveckan 1998. Viltformum 2.
Helander,B., Axelsson,J., Borg,H.,Holm,K. & Bigner,A. 2009.
Ingestion of lead from ammunition and lead concentrations in white-tailed sea eagles (Haliaeetus albicilla) in Sweden. Science of the Total Environment. 5555-5563.
Jönsson,B., Karlsson,J. & Svensson,S. 1985. Bean Goose (Anser fabilis) wintering in Sweden. Swedish Wildlife Research nr 3, Vol.13.
Liberg,O., Sand,H., Wabacken,P. & Pedersen,H.C. 2008. Dödlighet och illegal jakt i den skandinaviska vargstammen. Rapport från Grimsö forskningsstation och viltskadecenter. 42 sidor
Nilsson,L. & Kempe-Persson,H. 2018. Lifetime reproductive success of Graylag Geese Anser anser breeding in south Sweden. Ornis Svecica Vol.28 (1) 39-47.
SVA. Flera rapporter i serien Rapport Stora Rovdjur.


 

tisdag 2 juni 2020

Jaktkritik

Jag hörde just på P1 Morgon (2/6-20) att länsstyrelsen hade beslutat att i skyddsjakt döda 20 000 skarvar för att rädda aborren i Östersjön.
Vilka okunniga och populistiska politiker!
I gårdagens program Klotet i P1 så framgick det helt klart att det är den hänsynslösa tråkningen i inneskärgården som ställer till de största problemen. En trålare kan ta upp 1000 - 1500 ton fisk i en runda. Tråkarna är stora som fotbollsplaner. Det är framför allt lekande strömming som tas på våren. Då strömmingen lekar går de ihop i stora stim och de fartyg som fiskar med trål har sofistikerade instrument ombord som mycket lätt söker upp dessa stim med lätthet. En fiskare ansåg att strömmingen hade minskat med 0% bara de senaste tio åren. En fiskerikonsulent ansåg att strömmingen var den about viktigaste arten i det biologiska kretsloppet i Östersjön. Strömmingen och dess ägg och yngel utgjorde den första delen av kretsloppet som föda för alla andra arter men också att de i sin uppväxt konsumerade alla de mikroalger och djur som nu Östersjön är full av med den övergödning som Östersjön utsatts för.
Jag har alltid och många gånger framhållit att orsak - verkan aldrig beror på en enda faktor. Östersjön har flera problem. Framför allt övergödning med stora arealer döda bottnar, rovfiske som raseri torskbeståndet och nu också den enligt fiskeriexperten det förödande strömmingsfisket. Att tro att dödandet av 20 000 skarvar skulle lösa problemet är korkat, horribelt korkat! Men politiker har ingen vetenskaplig utbildning och borde inte få syssla med naturvetenskapliga frågor. Men politiker är endast måna om att bli omvalda och hör på de mest högljudda och hoppas att en åtgärd som tillfredställer de mest skrikande och inte bry sig om vetenskap "Korsfäst, korsfäst" skrek hopen framför Pontius Pilatus.
Två andra kommentarer: Strömmingen blir fiskmjöl för uppfödning av norska laxar. Endast en tiondel av den näring som strömmingen innehåller blir till nytta i laxen. Ett fruktansvärt slöseri av jordens resurser.
Skarvar och säger konsumerar fisk men det finns alltid en balans mellan ett rovdjur och dess föda. När födan försvinner försvinner också rovdjuret. Att döda 20 000 skarvar och tro att sportfiskarna skulle få fler abborrar är ett skämt. Se till att rädda Östersjön i stället! Se till att det finns lekplatser för både lägga och abborre. Se till att minska föroreningarna. Ejders katastrofala minskning måste bero på något. Ta reda på vad detta beror på. Se till att få bort rovfisket. Angrip inte det som inte har någon betydelse!

lördag 23 maj 2020

Jaktkritik

Jag har läst en bok igen! Nu har jag läst Peter Englunds "Brev från nollpunkten" (Atlantis1996). Det är en obehaglig bok. Den visar på vår mänskliga grymhet och vilja att plåga varandra med tortyr, bestialiska straff, krig och Stalins och Hitlers sträckvälden, Englands terrorbombningar av tyska och japanska städer.
Men han tar och upp de för vissa människor nöjen att plåga djur. Tyvärr finns det fortfarande tjurfäktningar, tuppfäktningar och här i Sverige olagliga hundhetsningar. I samband med beskrivningen av tidigare tiders djurplågeri så skriver Peter Englund också: "Förutom det rätt vardagliga marterandet av djur i format nöjesjakt,djurhetsningar eller små tävlingar i att bita av huvudet på höns... osv."
Det är typiskt att kunskapen är så liten om jakt även bland "lärda" personer. Det finns inget annat än nöjesjakt idag. Ingen tvingar ut i skogen för att döda djur och ingen behöver den lilla mängd kött som en del av jakten kan ge.

tisdag 19 maj 2020

Jaktkritik

Jag läser på ett aftontidningslöp "Djur på Skansen lider, dör av hunger, köld och skadeskjutningar" (ungefär så var det formulerat).
Men varför aldrig något om det som fortgår jämt i våra svenska skogar? Jakten plågar våra vilda djur så gott som dagligen året om just med 100 000-tals skadeskjutningar.
Detta uppmärksammas aldrig. Varför inte?

torsdag 7 maj 2020

Jaktkritik

jag har just läst Cord Riechelmanns bok "kråkor"  ((Naturläror no 1 2019). Boken berättar om både kultur och beteendeforskning hos kråkor, kajor, korpar och råkor med Tyskland som utgångspunkt. Men den intressantaste uppgiften tycker jag är det lilla som står om skator. Skator har intagit städerna i Tyskland liksom här i landet men var före nittonhundratalets ingång en typisk landsbygdsfågel. Skatan har ett mycket dåligt rykte som ägg och plundrare av småfågelbon. Denna uppfattning finns också i Sverige då ca 35 000 skator dödades 2019. (nu ska Jägareförbundeys angivelser tas med en nypa salt då det under 2010-talet dödades närmare 50 000 skator om året).
I sin bok redogör Riechelmann för undersökningar av skators födoval genom maginnehåll, spillningar och spybollar att de livnär sig huvudsakligen på frön, frukter, insekter, larver, daggmasker, knoppar och hushållsavfall. Endast 3% utgjordes av rester av småfåglar eller ägg. Undersökningar är gjorda i Tyskland och i England. Tyvärr är inte källorna angivna men jag utgår från att de finns publicerade i vetenskapliga tidskrifter.
Det vore önskvärt om liknande undersökningar genomfördes i Sverige och då på alla våra kråkfåglar och inte bara skatorDet är en skandal att döda 100 00 - tals djur bara för att man tror att de är skadliga för jägarnas möjlighet till att döda andra fåglar som t ex fasaner eller änder.

måndag 4 maj 2020

Jaktkritik

För ett par dagar sedan fick jag ett mail från Richard (ordf i Jaktkritikerna) som meddelade (troligen från en jägare eftersom det i meddelandet beklagas) att EU domstolen har uttalat om att den finska jakten bedrivs inte bedrivs enligt EUs krav på artskydd.
Det är självklart om EU inte godkänner Finlands jakt så måste den i mer skarpa ordalag stoppa den svenska. Finland har minst 1000 vargar och ett mycket tätt utbyte med den stora ryska stammen.
Det ska bli spännande att se när Sveriges fall kommer upp. Licensjakten har kommit upp i EU domstolen men rättens kvarnar mal långsamt. Så vi får vänta ock se.

fredag 24 april 2020

Jaktkritik

Jaktkritikerna och Rovdjursföreningen har gemensamt skickat en anmälan om jäv till JO för den utredare som skrivit den nya förslaget till jakttider- Hon är medlem i Jägareförbundet och ägare av ett bolag som säljer jakt till hugade spekulanter. För de som vill läsa anmälan hänvisar jag till JO och begära ut handlingen.  Nedan är min kommentar till detta.

Tack för skrivelsen. Det är verkligen utmärkt att JO får ta ställning om en så jävig tjänsteman ska utreda något som hon är så involverad i.
Men tyvärr har hela Naturvårdsverkets jaktvårdsenhet (löjligt namn) endast (?)  jägare som tjänstemän. Det är märkligt att det statliga organet bekostar (med hur många miljoner?)  250 000 människors hobby som dessutom är fullständigt onödig. Jakttidsberedningens mantra "jakt ska främjas" är en skymf för oss djurvänner och visar bara vilken blodtörst och okänslighet dessa jägare har för levande kännande varelser. "Döda ville vi" som en f d jägare har uttryckt det.
För att begränsa skador av älg och vildsvin finns det kompetenta forskare som kan mer än de jägare som sitter på Naturvårdsverket.
Ännu mer märkligt är att den summa som jägarna betalar till samhället för sin destruktiva hobby går tillbaka till Jägareförbundet (drygt 50 miljoner) för att de i sin tur ska administrera jakten. Låt Jägareförbundet vara en vanlig förening som får sköta sina angelägenheter utan inflytande på samhället för övrigt. Överför dessa 50 miljoner till Naturvårdsverket för vettigare ändamål eller till forskning om jaktens påverkan på de vilda djuren.
Det finns många studier på att jakt inte är en lämplig väg för att begränsa djurpopulationer. Som utmärkta exempel finns kråka och gråtrut, som nu har kommit med på Artdatabankens rödlista. För båda arterna är den minskade tillgången på föda i form av öppna soptippar och förbudet att slänga rens och skräpfisk över bord från fiskebåtarna orsaken till dessa arters kraftiga minskningar. Älgstammen har minskat de senaste årtiondena förmodligen beroende på ett ändrat skogsbruk med minskade kalavverkade hyggen. Skulle inte matning tillåtas och förflyttning/förstärkning av vildsvinsstammar skulle mycket av vildsvinsproblemet kunna undvikas.
Inte bara att utredaren i jakttidsberedningen är jävig, utan att hon också är okunnig, är graverande. För ca 10 - 15 år sedan skrev FACE (europeiska jägarorganisationen där svenska jägareförbundet är med) under ett avtal med Bird Life (ornitologorganisationer i Europa) att sluta jaga arter som minskar. Men vad betyder ett avtal för jägarna?
I Artdatabankens nya rödlista för 2020 finns många förnärvarande jaktbara arter med.
Ejder och naturligtvis varg är betecknade som "starkt hotade" (EN) och kricka (VU), gråtrut  (NT), fiskmås,(NT), havstrut(NT), kråka (NT),  järpe (NT), björktrast (NT), alfågel (NT) och av däggdjursarter: björn (NT), järv (VU), Lo (VU), skogshare (NT) och knubbsäl (Östersjöpopulationen) (NT).  EN = starkt hotad, VU = sårbar och NT = nära hotad. Därtill kommer rapphöna (NT) men den arten föds upp för utsättning för jakt och jag vet inte hur Artdatabanken ser på dessa utsatta rapphönor som tillhörande vår fauna eller inte. Som synes finns det ingen anledning att jaga någon av dessa arter. Varför får jägarna fortsätt?

torsdag 23 april 2020

Jaktkritik

Jag antar att du hört att Artdatabankens rödlista för 2020 har kommit. (Den finns att ladda ner eller att få tryckt (gratis) men jag antar att du då måste betala porto).
Det är ett enormt arbete som lagts ner och när 5000 arter har studerats men även ett större antal varitater, småarter, raser eller vad som kan vara lämpligt att kalla dessa underarter har också gåtts igenom-
Jag har studerat listan för de jaktbara arterna på däggdjurs- och fågelsidan. Där finns märkligt nog många arter. Jag har hittat nio fågelarter: ejder (EN), kricka (VU), gråtrut  (NT), fiskmås,(NT), havstrut(NT), kråka (NT),  järpe (NT), björktrast (NT), alfågel (NT) och av däggdjur sex arter: varg (EN), björn (NT), järv (VU), Lo (VU), skogshare (NT) och knubbsäl (Östersjöpopulationen) (NT).  EN = starkt hotad, VU = sårbar och NT = nära hotad.

Varför i hela fridens namn ska jägarna få roa sig med att döda dessa arter? Observera att ingen av fågelarterna utom järpe och eventuellt kricka tas tillvara. För däggdjuren skulle det räcka med skyddsjakt i renbetesområdena på enstaka individer.

Om det fanns någon moral hos Jägareförbundet skulle de vid den pågående jakttidsberedning utesluta dessa arter.

lördag 18 april 2020

Jakkritik

Jag har fått min första recension på min bok "Jaktkritik". Den finns i Vår Fågelvärld (Bird lifes föreningstidskrift).
Det finns inget positivt i recensionen mer än kanske följande mening:   .... (boken) " presenteras på ett ärligt sätt och har rikligt med referenser." Men använder också ett ord som jag tycker är elakt "tendentiöst". När jag slog upp det så betyder det "ensidigt" "vinklat" men jag tycker också att ordet har ger en känsla av "ovederhäftigt"
Jag skulle vilja fråga recensenten vad förmildrande omständigheter jakten har eller hur den kan försvaras. Dessutom framgår det i boken att jag idag accepterar jakt på älg och vildsvin och anser att skyddsjakt ska kunna utnyttjas på individer som orsakar allvarlig skada. Men ingen av detta framgår av recensionen. Det är inte ärligt.

Du som läst boken kan kanske skriva en recension på bloggens kommentarsfält? Vad tycker du?

lördag 11 april 2020

Jaktkritik

Nu börjar licensjakten på lodjur eller har kanske börjat, jag är osäker på vilket datum som gäller. Som jag förut skrivit i denna blogg ska 108 lodjur dödas. I ett reportage på radion tillfrågades en jägare (?) på Naturvårdsverket om varför lodjuren jagades då både Naturskyddsföreningen och Rovdjursföreningen ansåg att endast skyddsjakt var nödvändig, svarade tjänstemannen att lodjuren dödades för att lodjuren skulle bli färre i renbeteslanden men fler i södra Sverige. Må så vara men reportern borde ha frågat om varför man jagade lodjur i södra Sverige men som oftast är reportrar okunniga och dåligt pålästa varför de rätta frågorna inte ställs.
Jag vill inte gå in på den svära frågan om hur många rovdjur som borde vara acceptabelt att få finnas i renbetesområdena. Men jag anser att i samernas kultur ingår rovdjur. Rovdjur har alltid varit en del av renskötslen. Nu tolereras inga vargar överhuvudtaget och rovdjursdöda renar är en del av den naturliga miljön i fjällvärlden. Inte bara järvar utan också havsörn, kungsörn och fjällräv har stor nytta för sin överlevnad att kunna få del av det som blir kvar av renen sedan vargen eller lodjuret dödat renen.
Jag tycket också att det är ytterst märkligt att det finns lagar i Sverige som inte går att överklaga, som t ex beslut om skyddsjakt på varg som omedelbart kan verkställas utan någon tidsfrist. Detta hände en  finsk-rysk varg i Norrbotten i januari. Vargen skulle ha varit mycket värdefull om den skulle ha haft möjlighet att ta sig ner till mellersta Sverige och kunnat para sig med någon av dessa inavlade vargar som nu finns. Nu blev det ett lokalt beslut som en tjänsteman eller landshövding tog utan hänsyn till Sverige övergripande mål att behålla en vargstam i mer än 100 år. Men det kanske var helt medvetet, vad vet jag. Jag har skrivit om detta förut men jag är fortfarande upprörd över det odemokratiska förfarandet. Beslut måste gå att överklaga. INGEN kan ha rätten att att själv bestämma vad som är rätt eller fel. I detta fall fanns också andra åtgärder som skulle ha kunnat vidtas t ex förflyttning av vargen.  

tisdag 7 april 2020

Jaktkritik

Nyss hörde jag på radio (7/4-20) att Naturvårdsverket beviljat licensjakt på gråsäl. 2000 sälar ska få dödas. Jag måste än en gång framhålla det idiotiska i Naturvårdsverkets förslag. De verkar intre på något sätt ha de kunskaper som borde vara nödvändiga för att sitta på sina poster. De är jägare utan biologiska och statistiska kunskaper.
Gråsälspopulationen anses var mellan 30 000 och 40 000 individer. Låt oss anta att populationen är 30 000 individer. 2000 sälar är alltså knappt 7% av alla som finns. Utan att ha några som helst kunskaper om fiska så är jag säker på att skillnaden mellan fisketillfällen per månad eller per år är mycket större än 7% fångst och förstörda fiskeredskap. Avskjutningen kommer inte att märkas för en enda fiskare. Dödandet är enbart till för att staten inte vill betala ut ersättningar för fiskarna skador. Staten kan ju säga att nu har ni fått möjligheten att sköta era skadeproblem med att jaga säl.
Det enda som denna jakt medför att mängder av sälar skadeskjuts. Min gissning är att den ligger på 30% alltså minst 600 sälar dör en mycket grymt död i drunkning. Sälar är mycket svära att träffa och det går inte att söka efter kropparna som när jägaren skadar ett däggdjur på land.
Det lär finnas ett par tusen fiskare i Sverige. Hut många som finns i Östersjön vet jag inte. Men om inte fisket lönar sig på grund av sälarna så finns det säkert andra jobb efter omskolning. De som behöver äta fisk så finns det alltid odlad fisk att köpa och de flesta kan börja med sportfiske. Fiskekort är billigare än att köpa fisken.

torsdag 2 april 2020

Jaktkritik

Jag hörde idag (2/4-20) chefen för Viltvårdsenheten (observera namnet. Här bestämmer man vilka vilda djur som får dödas och hur många som ska dödas av våra rovdjur av jägare varje år) på Naturvårdsverket uttala sig om den föreslagna jakten på ekorre. Han framhöll att ekorre kunde göra skada t ex på tak. Enligt mig så sitter det alldeles för många idioter på Naturvårdsverket men de flesta är på Viltvårdsenheten och så har det alltid varit.
Varför ha en allmän jakt om någon enstaka ekorre möjligen gör en skada på ett tak (vilket jag starkt ifrågasätter). Det vore ju självklart om en ekorre skulle gör skada så ligger ju skyddsjakt på den individen närmast till hands. Eller enklast sätta ett skydd för taket eller helt enkelt skrämma bort ekorren. Svårare kan det ju inte vara

måndag 30 mars 2020

Jaktkritik

Jag vill naturligtvis att denkommer ut till så många som möjligt för att jaktens existens ska debatteras.  Nu tror jag inte att boken ska läsas av jägare som i allmänhet har en positiv syn på sin hobby och därför omöjliga att påverka utan till de alla som har ingen eller dålig uppfattning om vad jakt innebär för de vilda djuren.
Men det finns ett antal personer som direkt har möjlighet att påverka jaktens utformning och ställning i Sverige och det är de politiker som sitter i Miljö och jordbruksutskottet i riksdagen. Därför jag jag skickat min bok till dem för att de ska få en kanske annorlunda insikt om vad jakten innebär för de vilda djuren. Följande brev skickade jag tillsammans med boken. Jag kan inte lita på att ledamöterna kommer att läsa boken av olika anledningar och därför gjorde en mycket kort sammanfattning av de viktigaste slutsatser som boken innehåller. Här är brevet:

Hej
Du är ledamot i MJU och har bl a till uppgift att föreslå förordningar och lagar för det viktiga områden som berör jakt, djurskydd och biologisk mångfald.
Den här boken som jag nu skänker till dig berör dessa områden och ger dig förhoppningsvis en större förståelse för hur jakten negativt påverkar de nämnda områdena.
Som en sammanfattning av boken skulle jag vilja nämna:

Jakt är omoralisk. Jakten dödar ca 1 miljon djur enbart för att en liten dal av Sveriges befolkning har det som hobby och har ett nöje av att döda dessa djur. Ingen tvingas ut i skogen för att döda djur. Jakten skadeskjuter 100 000-tals djur varje år som medför stort lidande för djuren. Inget slakteri skulle få vara verksamt om de skadade eller sårade 100 000-tals djur innan de dödades. Mer än 300 000 djur (ca 1/3 av de som dödas) dödas enbart för att jägarna inte vill ha dessa djur i sina marker. Jägarna menar att dessa djur inskränker på deras rättighet att döda andra djur. Detta trots att inga vetenskapliga undersökningar har visat på detta.
Jakten är obiologisk. Jakten dödar djur slumpmässigt till skillnad till ett naturligt utval. Den slumpmässiga jakten innebär en sämre genetik och demografisk status för djurpopulationerna. Som ett gott exempel kan älgpopulationen nämnas där både köns -och åldersfördelningen är onaturlig.
Jakt eliminerar upplevelser för oss som är djur- och naturvänner. Vi, som är mångdubbelt fler än jägarna,  förloras 1 000 000 tillfällen varje år att se djur i vår natur. Jägarna äger inte djuren. De vilda djuren tillhör oss all. 

Har du frågor eller andra kommentarer så ser jag gärna att du återkommer till mig


 

tisdag 24 mars 2020

Jaktkritik

Jag vet inte 0m du som läser min blogg är medlem i Jaktkritikerna och får tidskriften Jaktdebatt och naturligtvis inte heller om du läser den.
Men i senaste numret så finns det en redogörelse om hur licensjakten på lodjur kommer att se ut i år. Naturvårdsverket har beslutat om att 108 lodjur ska dödas. I södra och mellersta Sverige ska 63 lodjur dödas och 45 i de norra delarna.
Här är ytterligare en del av den fullkomligt meningslösa jakten. Även om jag tycker att all jakt är meningslös och endast tillfredställer ett antal personer som uppenbarligen inte anser att dödandet av djur för nöjes skull är omoraliskt så kan jag också förstå att dödandet av älg och vildsvin ger en viss köttmängd som kan konsumeras. Men inte ens det är ju nödvändigt och tillskottet är försumbart även för de flesta jägare. Men när det gäller rovdjursjakt och den jakt som kallas viltvård finns det inga som helst skäl till att bedriva.
Men detta är allvarligare än den normala viltvården som ju är förskräcklig då den omfattar ca 1/3 av all jakt i Sverige och de döda kropparna bara kastas bort. När det gäller lodjursjakten på 108 individer så tillkommer ca 20 som dödas i skyddsjakt, ca 30 som dör i trafiken och uppskattningsvis 30 lodjur som dödas vid illegal jakt enligt forskare på Grimsö. Totalt ger detta att ca 200 lodjur dör av onaturliga orsaker. Lodjur blir lika gamla som katter och det finns lodjur som har blivit 16 år men medelåldern är ca 10 år. Lodjur föder ofta 2 ungar men kan har tre och ytterst sällsynt 4 ungar. Oftast dör de övertaliga ungarna så att det antal som överlever blir mellan 1 till 2 ungar per år. Med dessa antaganden kan lodjuren förlora mellan 3 - 6 % av sin population utan att populationen minskar. Denna beräkningen har gjort på Stockholms universitets populationsgenetiska institution.  
2019 fanns det enligt Viltskadecenter 202 familjegrupper i Sverige vilket motsvarar 1212 lodjur då men anser att på en familjegrupp så finns det sex gångar så många andra lodjur. Om detta stämmer skulle alltså 16,5% av alla lodjur dödas i Sverige. Detta är förödande för lodjuren. Inta bara det att lodjursstammen kommer under den nu alldeles för låga gränsen som är satt av politiker för gynnsam bevarandestatus utan också för att den alldeles för låga genetiska variation som lodjuren i Sverige redan har kommer att bli mer accentuerad. Och detta bara för att jägarna vill ha fler rådjur att döda! Det finns inget annat skäl. Lodjuren orsakar aldrig någon allvarlig skada och är helt ofarliga för människor och egendom.
Det är väl värt att påminna om att Sverige har antagit EU:s habitatdirektiv där Sverige märkligt nog för jaga i EU fridlysta rovdjur med motiveringen i art.16 §e) som lyder: "För under strängt kontrollerade förhållanden selektivtoch i begränsad omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar av de arter som finns förtecknade i bilaga 4 (där lodjur ingår) i en begränsad mängd som fastställs av de berörda nationella myndigheterna." Hur man kan tillåta att 108 djur kan dödas med denna paragrafs lydelse är för mig en gåta. Det intressanta är också att Margot Wallström, då hon var EU kommissionär, skrev att "Det föreligger inte någon sådan anledning (alltså jakt min anm.) till undantag som nämns i punkter a) - e) enligt artikel 16 i habitatdirektivet." Detta skrev Margot Wallström då vi överklagade lodjursjakten 2001. Jag anser att Margot Wallström fortfarande har rätt!

fredag 20 mars 2020

Jaktkritik

"Naturvård, ofta förknippad med det äldre begreppet naturskydd, innebär att man skyddar och vårdar olika typer av natur och arter. Naturvården värnar specifika livsmiljöer för djur och växter i syfte att bevara, gynna och upprätthålla den biologiska mångfalden i vårt land."

Den här förklaringen fick jag när jag sökte på nätet på ordet "naturskydd". Det förvånar mig inte att textförfattaren anser att "naturskydd" bör ersättas med naturvård i dag. Naturskydd talar ju om att naturen ska skyddas vilket naturligtvis inte i dagens materialiserade Sverige inte går för sig. Naturen ska ju utnyttjas så långt det går Visserligen ska naturvården "värna specifika livsmiljöer" men "specifika" talar ju inte om vilka eller hur stora eller många de ska vara.
För att knyta an till jakten så talar ju jägarna om "viltvård" vilket innebär att rävar, grävlingar, kråkor, nötskrikor, fiskmåsar m fl ska dödas för att man tror att det främjar de arter som jägarna vill ha på sina marker rådjur, harar, fasaner t ex.
Tänk om "viltskydd" skulle kunna införas. Då skulle inte bara djuren -bevaras, gynnas och upprätthållas i en biologiska mångfald- utan öka individrikedomen så att alla djuren kunde leva i maximala tätheter och uppnå sina "carrying capacities"
Vård låter ju tjusigt men i begreppet ingår att människan läggar sig i och lägger till rätta. Skydd skulle innebära att människan lät naturen ha sin gång, att naturen skulle reglera sig själv med förmodligen andra sammansättningar men med friskare och mer livskraftigare djurstammar.

måndag 16 mars 2020

Jaktkritik

Det är sällan jag ser någon skriva någon kritik om jakt och därför glädjer det mig mycket att läsa följande debattartikel https://www.svd.se/jakt-pa-ekorrar--nar-medeltida-kultur-styr
Artikeln är mycket lika min inställning och det är verkligen roligt att finna en åsiktsbroder.

fredag 13 mars 2020

Jaktkritik

Det är nu ca 14 dagen sedan jag skickade ut min bok "Jaktkritik" till ca 30 olika redaktioner framför allt dagstidningar men också några tidskrifter. Tidskrifterna kommer ut med långa mellanrum och att redaktionerna har hört av sig men ännu har ingen tidningsredaktion hört av sig eller omtalat (skickat) någon recension. Jag bad att få veta om de skrivit något om boken och jag utgår från att de respekterar min önskan. Eftersom jag skickat boken till ett antal vänner så har jag fått veta att boken är intressant och trevlig att läsa. Därför är jag förvånad att ingen har ansett detta ämne värt att diskutera. Jag tycker att djurskydd är ett aktuellt ämne och nyligen har skötsel av husdjur (kor) och den behandling de får utstå på slakterier tagits upp i TV och i radio. Men jakt är tydligen inte intressant att diskutera eller debattera.
Kanske har jag haft för bråttom och att någon redaktion fortfarande läser boken och återkommer. Eller blir ämnet för aktuellt först till hösten då jakten i större skala kommer igång?
Varför är jaktens omoral och icke biologiska sätt att döda djur så ointressant?    

fredag 21 februari 2020

Jaktkritik

I morgon lördag (21/2-20) kommer jag att åka ner till Stockholm för att inköpa ca 30 - 40 böcker av min bok "Jaktkritik". Dessa böcker har jag tänkt att sända ut till ett antal redaktioner på tidningar och tidskrifter för att förhoppningsvis få en recension. Det kommer att bli spännande att se om tidningarna tycker att det är värt att kosta på trycksvärta för att skriva något om boken.
Boken finns redan på Bokus och Adlibris för ca 249 kr. Men köp den hellre direkt från föreningen till ett billigare pris. Skriv till christianjutvik@hotmail.com
Den eventuella vinsten kommer att gå till föreningen Jaktkritikerna men med den begränsade upplagan på 1000 ex kommer det inte att bli så många kronor till föreningen. Men jag förstår tveksamheten att ha en större upplaga i fall inte några vill köpa boken. Att ligga med en restupplaga som kanske ens går att sälja för inköpspriset klarar inte föreningen ekonomiskt. Jag är självfallet glad för att de ändå har velat satsa den summa som föreningen gjort. Det är alltså bara att hoppas att upplagen gå åt.
Kanske du som läser detta vill köpa ett ex? Kanske också att sprida ditt omdöme och rekommendation till dina vänner?

torsdag 20 februari 2020

Jaktkritik

Jag måste be om ursäkt! Jag började få så många läsare av bloggen med märkliga url-adresser (.best) och många från USA så jag undrade vad som var på gång. Nu ser jag att jag missat ett flertal kommentarer. Jag vet inte varför jag inte ser kommentarerna då jag går in på min blogg så jag kan publicera dem direkt.
Nu publicerar jag alla som kommit trots attde är mer än årsgamla. Jag hoppas att jag kollar detta bättre i framtiden. Välkomna med kommentarer!
Du är bäst Hans! Och du har kämpat så mycket, så länge. Vi kommer att bli fler som kämpar med dig. på Jaktkritik
Anonym
på 2019-12-03

Nöjesdödande understöds av regeringen via NATURSKJUTSVÄRKET. Nöjesdödandet blir mer och mer utbrett ända tills vi hundratals säger ifrån. på Jaktkritik
Unknown
på 2019-10-12

Beslutet om licensjakt på gråsäl har regeringen( Miljöpartiet och Socialdemokraterna) överlämnat till Naturvårdsverket för slutligt beslut som träder i kraft sista dagarna i oktober i år 19. på Jaktkritik
Unknown
på 2019-10-11

Vissa djur bidrar till mycket biologisk mångfald. Bävern återskapar våtmarker och där skapas igen viktiga ekosystem för såväl vattenlevande som landlevande växter, insekter, klövdjur och ryggradsdjur. Skogsbränder begränsas. på Jaktkritik
Unknown
på 2019-10-11

Det är en handfull kvinnor som demonstrerar mot jakt de flesta fredagarna utanför riksdagen sedan nära ett år. De träffar ibland riksdagens politiker på väg till riksdagen. De har välgjorda bra plakat och flygblad och JaktDebatt från Jaktkritikerna. på Jaktkritik
Unknown
på 2019-10-11

Håller med dig. Kanske inte det första man gör när man står där i skogen och är överlycklig över att ha dödat en björn är att ringa till Länsstyrelsen. Löjligt! på Jaktkritik
christian jutvik
på 2019-09-04

Filosofiska är ett mycket bra program. Det enda programmet i SR som tar upp relationen djur/människa. T.ex. programmet om Antropocentrism. på Jaktkritik
Anonym
på 2019-03-20

I stort så håller jag helt med vad du skriver. Katter och hundar är mer beroende av kött än människor. Det kött vi äter är tom skadligt för vår hälsa. Det innehåller skadliga mängder av vissa mättade fett som är dåliga för vårt blodomlopp. Idisslarnas mjölk och fett innehåller dessutom transfetter som är ännu mer skadliga än mättat fett. Dessutom är en stor del av köttet processat med tillsatser av bla E249, E250, E251 och E252 som är olika intriger. Dessa ger otäcka tarmsjukdom. på Jaktkritik
Unknown
på 2019-01-13

Youre so cool! I dont suppose Ive learn anything like this before. So good to find anyone with some authentic thoughts on this subject. realy thank you for starting this up. this web site is something that is needed on the net, someone with just a little originality. helpful job for bringing one thing new to the web! online casinos for us players på Jaktkritik
nikkisa889
på 2018-11-03

Hej Brukar kommentera ibland men det verkar inte publiceras i kommentatorsfälten. Hoppas det kommer fram ändå. I alla fall tittade jag på riksdagsdebatten och kom fram till att det underligt att det bara verkar vara extremjägare som uttalar sig angående jakt och viltvård. Finns det inga riksdagsmän som intresserar sig för djur och natur kan man undra? Håller med om att debatten var helt meningslös. Bara galna jägare som uttalar sig om åtlar mm. Trafikolyckor med vilt och ätande av grödor lär inte lösas med uppfödning av framförallt vildsvin i våra skogar. Tala om egenintresse. En annan sak jag undrar över varför man tillsätter jägare som landsbygdsminstrar? Erlandsson är ju värst men Bucht ligger inte långt efter. Landsbygden är ju så mycket mer än skogsbruk och jakt men det verkar inte regeringarna förstå. Man måste kunna leva på landsbygden utan att känna sig hotad av jägare. Jag känner mig otrygg i alla fall av dessa vapenbärande oftast män som faktiskt ofta har en riktigt på Jaktkritik
Carina
på 2018-02-08

Oj så illa det verkar. Är inte medlem i NSF längre eftersom jag upptäckte att djurvänner är de inte. I alla fall inte vad det gäller jakt( som med mina ögon sett är rent hisklig i Sverige)Bor på landsbygden så jag ser och hör både det ena och det andra. Det allra värsta gällande jakt(som fällor löshundsjakt, snaror i alla former) borde förbjudas men det verkar inte NSF vara intresserade av. Synd för de har möjlighet att påverka. Är det kulturarv att döda andra levande varelser för skojs skull? Det kanske det var när det var för att äta men så är det inte nu. på Jaktkritik
Carina
på 2018-01-25

Tror faktiskt att politikerna skulle vinna på att driva en mycket djurvänligare politik gällande jakt. Fast de vågar inte. Det verkade ju vara på väg med nya lagar för några år sedan. Men sen kom Erlandsson och efter honom kom Bucht. Sen var det kört. Jägarna har så stor makt. De stoltserar alltid med att de har ett uppdrag. Och att ingen annan begriper något. Men när man försöker sätta sig in i detta med jakt kommer man snabbt på att det huvudsakliga de sysslar med är rent nöjesdödande av vilda djur och fåglar. Inga tankar på något annat. Det är trots allt så att jaktintresset minskar fast jägarförbunden påstår motsatsen. Cirka 97% av befolkningen jagar bevisligen inte trots att vissa politiker samt media och jägarrepresentanter försöker få oss att tro att jagar gör alla på landsbygden ( stämmer inte)och att det är en trevlig fritidssysselsättning. De flesta människor skulle förfasa sig om de fick se verkligheten bakom jakten. Media har sådan makt att man borde försöka få dem att på Jaktkritik
Carina
på 2017-08-06

Tipps till korsodslösaren: "sofflock" ;) Men du klarar nog att koppla det till jakt också.... på Jaktkritik
Anonym
på 2017-05-21

Har det inte börjat gå helt överstyr nu? Har det väl i och för sig gjort långt tidigare gällande jakten, men just att man inte dödar djur under reproduktionstiden har man väl ändå inte gjort annat än i extrema undantagsfall? För att ungarna inte ska gå en svältdöd till mötes. Det är ju rent djurplågeri. Hederligheten börjar helt försvinna. Reagerade först över att man i Kalmarsund skulle ha skyddsjakt på skarvar under hela året. Sedan kom detta med jakt på sälar under så gott hela året. Så grymt och så vidrigt.OCH verkligen ohederligt. Är det bara jägare som får styra över allt gällande vilda djur. Vi andra människor som är mer civiliserade borde väl också få göra våra röster hörda. Men det verkar som om ingen naturvårdsorganisation blir lyssnade på. T.ex. Naturskyddsföreningen borde väl ha något att säga i alla fall. Och hur kan det ens vara lagligt att jägarförbundet har en egen organisation i riksdagshuset för att riktigt smöra in sig hos riksdagsledamöterna? Finns det andra på Jaktkritik

lördag 15 februari 2020

Jaktkriti

I går (14/2 - 20) hörde jag på radions Studie 1 en diskussion om den föreslagna jakten på ekorre.
Som försvarare var Johan Beck-Fries (tidigare redaktör för Veterinär tidningen) numer tydligen ordf. i Svenska djurskyddsföreningen som värnar om husdjur, grisar, kor m fl.)
Som försvar anförde Johan att jakt på ekorre är "korkat" vilket är helt rätt. Men vilken jakt är inte korkad? Som ett annat argument sade sig Johan att jakt på ekorre medförde stor skadeskjutningsprocent. Han grundade sitt uttalande på att jakten i England på grå ekorre (amerikans art som är invassiv alltså inplanterad och som tränger undan den ursprungliga röda ekorren). Men någon procentsiffra angav aldrig Johan och jag tvivlar på att han hade någon. Inte heller jägarrepresentanten som förnekade (naturligtvis) att ekorrjakt medförde några skadeskjutningar.
Men förutom det "korkade i att jaga ekorre så är jaktens problem oerhört mycket större. Skadeskjutningar drabbar 100 000-tals djur och ca 350 000 i "viltvården" dödas utan att men bryr sig om att ta hand om djuren eller söka efter de som skadeskjutits. Plus alla de djur som aldrig äts eller ger ytterst lite kött. I de föreslagna nya jakttiderna finns också ett flertal kraftigt förlängda jakttider. Synnerligen biologiskt och illavarslande. Djur som överlevt vintern är de som ska fortplanta sig. Det är så som jakten förstör våra djurstammar. Jakt är slumpmässig och skjuter gammal som ung, djur som har "goda" gener och skulle ha behövts för stammens överlevnad. Utan jakt skulle ett naturligt urval finnas vilket säkrar djurstammarnas bestånd i en värld som snabbt förändras i och med de stora klimatförändringar som nu sker.

måndag 10 februari 2020

Jaktkritik

Jag hörde att inventeringen av vargar visar att det finns 323 exemplar vilket är lika med se senaste tre åren. Eftersom det finns utrymme för fler vargar i Sverige beroende på att vargarnas bytesdjur finns i tillräckligt antal som älgar, rådjur, bäver men också renar (med ett mer vetenskapligt uttryckssätt vargens "caring capacity" inte är uppnådd) skulle vargstammen öka. Men som inventeringarna visar ökar inte vargstammen. Vad detta betror på har tydligen forskare (på Grimsö?) försökt att ta reda på men eftersom uppsatsen inte ännu är publicerad så får vi vänta på deras slutstater. Rovdjurshandläggaren på Naturvårdsverket hade tre olika förklaringar; inavel (som ger färre valpar), den licensjakt som bedrivits (senast på 11 individer) och tjuvjakt (vilken naturligtvis är helt okänd).
Min gissning är att tjuvjakten är orsaken till att vargstammen inte ökar. Det ska bli intressant att få höra vad forskarna har kommit fram till.

lördag 25 januari 2020

Jaktkritik

Jag brukar inte bry mig om vargar . Det finns det femielva andra föreningar som gör. Vargjakten är heller inget större problem sett ur antalsmässig synpunkt. Vargjakten är ett bevarandeproblem. Sverige är med i EU och ska alltså följa de lag och förordningar som EU har fastslagit. En av dessa är Habitat-direktivet som förbjuder medlemsländerna att jaga vissa djurarter, som varg, om inte dessa arter har uppnått "gynnsam bevarandestatus". Detta begrepp är ju omtvistatoch Sverige har  lagt sig på en "politisk" nivå. Alltså en som politiker i Sveriges riksdag har bestämt i strid med de flesta ekologers och genetikers vetenskapliga ståndpunkter.
I art.16 finns det paragrafer som tillåter skyddsjakt för att skydda egendom som t ex husdjur. Alltnog det finns -naturligtvis- undantagsparagrafer i texten i art16. Men i texten finns också en formulering om att "om inte annan lösning kan användas" för att den eller de individer, som jakten ska döda, kan räddas och djurens eventuella skada kan avvärjas. Denna möjlighet används aldrig. Eller nästa aldrig. Jag känner bara till ett fall där man för många år sedan sövde en varg i norr och förde ner vargen till mellansverige. Men vargen sprang upp till norr igen och då fick vargen sin dödsdom. Det är kanske beroende på detta misslyckande som man inte vågar använda denna metod igen. Den lär ha kostat ganska mycket pengar. Men paragrafen finns och Sverige ska följa vad som står i EU-direktiv.
Jag skriver om detta beroende på att en varg här om dagen skyddssköts mellan Norrbottens- och Västerbottens län. Jag är övertygad om att vargen dödat renar (obekant hur många) och skingrat renhjorden (ar?). Men vargen var från Finland-Ryssland och alltså en varg som måste komma in i Sverige och fortplanta sig med de alltför inavlade stammen vi har. Man har beräknat att en varg var femte år är nödvändig för att kunna upprätt hålla vår vargstams status för att den ska kunna överleva i 100 år.
Nu är det länsstyrelsen som bestämmer om skyddsjakt trots att det är en nationell angelägenhet. Här borde det vara Naturvårdsverket som skulle bestämma. Om beslutet hade blivit annorlunda är självfallet omöjligt att veta. Men Naturvårdsverket är ju statens organ för att se till bl a den svenska faunans mångfald. När det gäller en så pass viktig individ borde det vara självklart att statens skulle bestämma. Det låter förnuftigt att beslut ska tas så nära människor som berörs men det har en nackdel att man får en typ av vänskapskorruption. Jag säger inte att detta är fallet nu men ju närmare man kommer de som berörs desto lättare blir det att tycka att man ska ta hänsyn till dessa. Denna risk kommer man ifrån om besluten tas lång ifrån de människor som berörs. Man kan diskutera andra åtgärder och i detta fall har Naturvårdsverket andra resurser som skulle kunna navändas.
Nu går det inte att göra något åt saken men jag kan tänka mig många riksdagsledamöter ser med tillfredsställelse på det som skett. Vargen är ett problem inte bara för jägare och samer utan också för riksdagen där vargen leder till så många svåra och svårlösta konflikter. Jägarna ser nog med glädje att tjuvjakt har rensat bort alla vargarna norr om Siljan i Dalarna. Kanske de fem vargarna som fick skyddsjagas i Jämtland i förra månaden hade skrämt i väg från norra Dalarna? Glädjande är att Naturvårdsverket kan besluta om licensjakten som de klokt nog inhiberade i år.

torsdag 2 januari 2020

Jaktkritik

Jag har nu läst det senaste numret av Jaktdebatt som innehåller mycken läsning. Men en del av det som skrivs har jag en annan uppfattning.
Nobelpristagaren i litteratur Olga Tokaczuk har en jaktkritisk uppfattning vilket är glädjande och jag skulle hoppas att fler tyckte som hon. Men i ett avseende tycker jag olika mot henne. I ett citat från boken "Styra plogen över de dödas ben" (som också finns på P1 radions play). Enligt citatet skriver hon "Och sen skjuter dom på djuren vid dom där foderhäckarna". Ska man jaga (vilket man inte ska) åska jakten vara effektiv och döda djuren så snabbt som möjligt och med ett skott. Detta är lättast om djuren står stilla och jägaren kan ligga gömd på ett ställe nära djuret utan buskage emellan sig och djuret. Detta är endast möjligt om man skjuter på djur på åtel eller foderhäckar.
Det andra jag reagerar mot är en skribent uttrycker sin avsky mot jakt på följande sätt "den hänsynslösa nöjesjakten lika med slakt". Om det nu vore så vore det bra men jakt är inte slakt utan 1000 ggr värre. Slakterierna skadar eller sårar inte 100 000-tals djur innan de dödas vilket sker i jakten.
 Enannan skribent ondgör sig över att enmarkägare säljer sin jakt till hugade spekulanter. Jag förstår inte varför det är sämre att sälja jakten i stället för att jaga själv. Jag ser inte skillnaden; djuren dödas i båda fallen. Det är först när vi kan få kontakt med de 60% av svenska folket som inte gillar jakt enbart får nöjes - eller spännings skull. Viltet ALL jakt är. Ingen tvingas ut i skogen för att döda djur.